Historiepodden

00:02 Välkomna till U-arkiven. 00:05 Historiepoddens serie där vi letar fram pärlor ur vårt förflutna om allas vårt förflutna. 00:13 Exakt. 00:14 Och den här gången så får man gräva mycket i skiten för att komma åt någon pärla eventuellt som flyter runt i temsen. 00:24 För jag tänkte avsnitt 359. 00:29 Londons stora stank från 2021. 00:33 Det handlar alltså om hur man bygger avlopp i en jättestad på 1800-talet. 00:41 Det blir toppen. Ska vi göra så att vi fogar in den mea kulpan som jag spelade in ett år senare i avsnittet så är saker och ting åtgärdat och bra. 00:52 Rättelse och fel. 01:01 Rättelser och fel Daniel. 01:03 Ibland tyngs man ju över pressen som följer med att tradera ut massor med fakta varje vecka till tusentals lyssnare. Men man har i alla fall bara sin egen kanal att oroa sig för. Har jag tänkt tills nu då? Här har vi muren 50 april. 01:20 Daniel Hermansson har fått en fråga om den stora stanken i London 1858. Du har svarat cholera på frågan. Det är korrekt. Poäng till dig. Din mottävlande svarar lunginflammation. So far so good. Poäng till Daniel Hermansson. All fakta är riktig. Sen kommer problemen. 01:39 Man försöker dölja den här stanken. Det kanske du också berättar om i avsnittet. Det gjorde jag nog. 01:46 Man hällde i Lime va? Lime-avföring. Då är det sommar tycker jag. 01:52 Det här avsnittet som den här faktuppgiften om Lime är hämtad ifrån sändes ut i juli 2021 mitt i arbetet med att få klara en sommarföljetång kort efter elevernas betyg blivit satta. Jag hade läst en hel bok på engelska och skrev rekordsnabbt ihop mina anteckningar. Jag var så trött och så slutkörd att jag märkte inte att jag felöversatte lime, som ju mycket riktigt kan betyda lime, som i citrusfrukten lime. Och det var vad jag sa i podden och vad Kattis sen berättade för svenska folket. 02:26 Men lime på engelska betyder ju också kalk. Vilket givetvis är vad man använde i England 1858 för att dölja stanken. Oj då. 02:37 Oj då. 02:43 Det här är den tyngsta rättigheten hittills. 02:47 Det här var inte bra. Och hur kan jag inte koppla? Jag tyckte att det lät väldigt märkligt att man skulle ha haft tillgång till en massa lime. 02:56 Ja, det är mer om det här i avsnittet. Det är ett intressant avsnitt. Det handlar en hel del om Darwin. Det handlar om hur det stank och om värdet av avlopp. Det är bra grejer. 03:10 Och i början av avsnittet så pratade vi också om regeringskris. Men det här var ju då när Löfven blev nedröstad. 03:19 Så det är en annan tid och ändå... Vi befann oss i de 135 dagarna, 136 dagarna. 03:28 Nej det gjorde vi inte utan det här var ju under den mandatperioden när Löfven försökte, eller var det med marknadshyver som vänstern inte vill ha och allt det där. 03:36 Okej. Jaja, det är mycket nöje. 03:44 Sånt som man inte ser tänker man inte på så ofta. Men det betyder inte att det inte är viktigt. Som bakterier, inte ens den mest skarpsynte kan se några bakterier. 03:56 Den här inledningen skrev jag hösten 2019 så den har kanske blivit lite obsolet under pandemiåret 2020. Det händer väl att folk tänker på sånt man inte kan se nu för tiden. Men jag fortsätter ändå här. Och det är förmodligen en välsignelse att man inte kan se de små rackarna. Men de finns ändå där. Något annat man sällan ser och därför inte tänker så mycket på är vad som händer efter ett toalettbesök. I ett fungerande infrastruktursamhälle sköts sånt av diverse ledningar. 04:27 Det där har förekommit och fungerat i några av våra allra äldsta högkulturer. Clarksystemen är alltså flera tusen år gamla som fenomen. Ändå hade de moderna städerna tämligen dåligt utbyggda och anpassade system för det här under början av 1800-talet. 04:46 Då kom man liksom inte undan och tänkte på det. Skiten, stanken och eländet. Avfallet var högst påtagligt i många människors vardag och även om man inte såg dem så trivdes de där, bakterierna. Oj vad de trivdes. Så blev också 1800-talet ett århundare med återkommande utbrott av sjukdomar som grundade sig i sanitära bryster. Vi ska särskilt prata om situationen i London under mitten av 1800-talet och hur ett par hjältar träder in och förändrar den ohållbara situationen. 05:20 Häng med! 05:32 Ni är varmt välkomna till historiepodden! 05:36 Daniel Hermansson är här, Robin Olofsson är här, alla lyssnare är här. Härligt att få kraschlanda i London under 1800-talet. Ja, det blir fint. 05:47 Och som sagt, de här förberedelserna och anteckningarna till det här avsnittet komponerar jag ihop under vår turné 2019. Jaha. 05:58 Det här skrev jag på ett hotellrum i Göteborg och sen också på något café i Lund, de anteckningar jag har till det här avsnittet. Det har varit rätt bra att ha en del sådana där färdiga avsnitt i en bank nu när man har varit föräldraledig under våren och haft lite mindre tid till det här så... En del avsnitt som vi har kastat fram har ju varit sådant som jag har förberett tidigare. Jenny Lind, Nelly Blay, färgavsnittet och sen nu det här. Och det är bra för att annars hade den här följetången som vi har lanserat i ett prisavsnitt för ett par veckor sedan blivit knepig att få ihop. 06:37 Och nu har vi redan berättat vad den kommer att handla om. Och det är ju då, det är ju Dacke Freiden som är på intåg här. 06:43 Så är det. Bönder kommer bygga bråtar i skogen. Gustav Vasa kommer riva sitt skägg. Allt det där kommer ske. 06:51 Från och med nästa vecka. 06:52 Från och med nästa vecka. Det ser man riktigt mycket fram emot. 06:57 Om vi ska datumstämpla det här avsnittet så spelas det in mitt under brinnande regeringskris. Kanske inte behöver säga någonting mer om det eftersom vem vet vad som händer där. Men för bara några dagar sedan blev statsminister Stefan Löfven nedröstad. Lyssnar man på det här om två år kan man tänka, just det. Det var den gången som marknadshyror på nybyggnationer av hyreslägenheter skapade regeringskris. 07:21 Ja för det är ju lite så att de här avsnitten de ligger där ovanför allt det här andra som pågår i nutiden och går att lyssna på lika bra om tre år. Men då kan man bli påmind också om sådana här detaljer kanske. 07:40 Dåligt och felaktigt att kalla det för det har ju aldrig hänt innan att en statsminister har blivit bortdöstad på det här sättet. Så det är ju historiskt naturligtvis. 07:49 Men ändå, det hände ju så mycket hela tiden så att folk glömmer ju bort ändå vad som har hänt om tre år. 07:56 Så är det. Mer relevant är att det här avsnittet om en riktigt varm sommar har varit inspelad under några riktigt, riktigt varma sommardagar. En riktigt sån värmebölja tycker jag har varit helt rätt för att komma i stämning. Ja, absolut. Innan vi går in på avsnittet vill jag också, eller vad hade du någonting? 08:13 Jag tänkte bara om han ligger och spinner. Jag tänkte förklara att om det är något så här mystiskt ljud som ligger och brummar i bakgrunden här så är vi alltså då katten Lasse som har placerats i mitt knä och spinner väldigt högt. Vi får se om det här kommer vara ett problem eller inte. Jag hoppas inte. 08:35 Han vet att det inte är krigsbrott i det här avsnittet. Det är lite mysigare ändå. 08:40 Ja. 08:43 Dagens avsnitt presenteras i betalt samarbete med McDonalds Svärje. 08:47 En sak jag verkligen slås av när jag reser i typ Japan och Singapore är hur otroligt rent det är. Folk plockar upp efter sig, man tar med sig skräpet tills man hittar någonstans att slänga det. 09:00 Har det här påverkat ditt beteende också? 09:03 Ja, alltså dels skapar det väldigt trevliga och välkomnande miljöer. Men det höjer också ribban va? Något enormt för att man själv skulle få för sig att slänga en tomburk eller en servett mitt på gatan. 09:16 Kräp, fadig, skräp liksom. Det brukar man ju säga. Och omvänt så är det väl så då att är det vent omkring oss så vill vi gärna hålla det vent. 09:24 Den tanken finns också i McDonalds arbete mot nedskräpning. Deras medarbetare gör sedan många år dagliga skräpplockarrundor runt restaurangerna både för att hålla närområdet rent och för att bidra till en norm där skräp tas om hand. 09:42 McDonalds har en nollvision mot nedskräpning. Målet är att inga av deras förpackningar ska hamna ut i naturen. 09:55 Det här avsnittet görs i betalt samarbete med gensidige och det är ju ett av Nordens största försäkringsbolag. Historiskt därtill med 200 år i branschen. 10:06 Daniel, den klassiska historiska ledarskapsmissen, den tror jag är att fokusera på fel risk. 10:14 Det låter ju som att du har en liten sån där sederlärande berättelse. 10:19 Rysslands ledare efter revolutionen 1917 är Socialdemokratern Alexander Kerensky. Bildad, intelligent, extremt historiemedveten. Han har studerat böckerna. Han är mycket, mycket rädd för en militärkupp. Han ser generaler överallt och han punktmarkerar dem- Det är ju rimligt. Absolut, men när han tittade åt det hållet så missade han ett annat hot, Lenin och bolsjevikerna. Han identifierade alltså en verklig risk, men inte den risk som faktiskt skulle fälla honom. 10:51 Historien är ju ganska full av sådana exempel. Ibland är problemet inte att vi ignorerar riskerna utan att vi oroar oss för fel saker. 11:00 Därför kan det vara skönt att låta experter hjälpa till med sånt. Gensidige erbjuder försäkringar för bland annat bil och hem. 11:08 Gå in på gensidige.se och använd debattkoden historiepodden10 med stora bokstäver. Koden gäller från 17 augusti till 30 september. Historiepodden10. Tack till gensidige! 11:28 Jag tar ett stycke om riktigt gammal London-historia innan vi landar i den utvecklingen som leder oss in i mitten av 1800-talet och riktigt stökiga problem. Men London va? Vad härligt att få besöka London i historiepodden. When you're tired of London, you're tired of life, som min engelsklärare i gymnasiet brukade säga. Vad vet vi om London? Jo, det är en stad anlagd av romarna. Londonium. Låter som att hitta på latin, men det är sant. 12:00 Så kallar de det. 12:01 Med Västroms fall och antikens tillbakarullning så avfolkades staden kanske helt och hållet. Den erövrades ett flertal gånger av vikingar innan den på tusentalet erövas av normanderna. Ni vet Vilhelm erövren, slaget vid Hastings, Bajotapeten. Det är mycket känd historia det här. 12:19 Jag måste bara avbryta och säga att det här hade jag inte räknat med. 12:23 När jag presenterar en så avgränsad händelse ändå. Som vi ska prata om att vi ska hamna i bajotapeten. 12:31 Men okej, kör då. 12:34 Och sen efter den normandiska erövringen så kommer London genom Westminster bli residensstad för engelska kungligheter. Och under hela medeltiden kommer det vara den enskilt viktigaste staden för den som vill kontrollera England. 12:50 Och så tuffare på tills vi kommer in på 1700-talet. 12:56 Det var den riktigt gamla London-historien. 12:58 Okej, det var inte så långt. Men då vet vi där vad landet var. 13:04 När vi kommer in på 1800-talet är den här stan ganska välbefolkad och lider av växtverk under mitten av 1800-talet. Under slutet på 1840-talet är det två miljoner invånare vilket har varit en fördubbling på 50 år. 13:21 Hälften av befolkningen i England lever i tätorter eller städer och landsbygden avfolkas på grund av ökande arbetslöshet samtidigt som födelsetalen har stigit i 70 år här. Sen har vi 100 000 nyländare som nyligen väldigt desperat har tagit sig till London för att komma undan hungersnöden och potatisprestalet på Irland. Då har vi städerna som lockar med möjligheter till arbete inom den här eskalerande industrin. 13:51 Det är problem för London för utöver den här fullkomligt explosiva befolkningsutvecklingen som egentligen har smugit igång redan under 1700-talet så är det också en stad som i väldigt liten utsträckning har haft ett fungerande centralt styre och har väldigt dålig stadsplanering. Det var ju inte unikt för London under 1700-1800-talet men det är väldigt tydligt här eftersom det är så många människor som kommer bo här. Det hade expanderat i en hastig takt utan stadsplanering vilket hade resulterat i en trångbodd stad med omfattande massiva slumområden. 14:26 Då blir det problem eftersom det har blivit så mycket invånare att stadens infrastruktur och nät inte kan hantera det här. Eftersom det är så uselt planerat som sagt. Särskilt när det kommer till avfallet. När omkring två miljoner människor äter och dricker omvandlas i det här till en kolossal mängd restprodukter. 14:47 Ja, så är det ju. Och två miljoner räcker ju knappt. Du sa två miljoner i slutet på 1840-talet. Men vid sekelskiftet 1900 så bodde sex och en halv miljoner människor i London. Så befolkningsutvecklingen är ju hela tiden så expansiv så det är inte bara det att man har de här två miljoner utan man har hela tiden ytterligare människor som stresstestar systemet i vad som då det kanske ska sägas var världens största stad. 15:19 kapaciteten att hantera de här restprodukterna är ju alltså skiten den är också anpassad efter ungefär hälften av invånarna runt en miljon människor på sin höjd på bakgårdar Och i de här slumområdena så lagras ju hinkvis med skit bokstavtalat och den här gamla metoden att använda det som gödsel den fungerar ju inte heller längre för bönderna. De bor ju inte direkt i jättenära anslutning till stan utan det är ju en bra bit utanför med det här laget. 15:53 Och bönderna importerar ju också dessutom heller billigt gödsel från Sydamerika. 15:59 Så att det där man blir inte av med helt enkelt. Och inne i London så är det en betydande del av en arbetarslön som kommer gå till att bli av med familjens avfall. En tredjedel av dagsinkomsten har beräknats och då lät man hellre bli och betala för att bli av med skiten och så grävde man ner istället där man kunde. Eller hellre ute på gatan eller... Sådär och det här gör ju då att det var vanligt att det tog sig ner i brunnarnas dricksvatten och redan 1815 så hade man ju då tillåtit medborgarna att ni får dumpa vad ni vill då i Temsen så försvinner väl ut i havet någon gång. 16:37 Och det här hade ju gjort då att varenda lax i den där floden hade kolat. Och framåt mitten av 1800-talet så kommer i och för sig den här vattenklosetten. Och det låter ju hygieniskt och bra, tipptopp. 16:50 Men det är ju mest för dem som har råd, det vill säga det högre bovgirskapet. Och för dem blir det positivt att de blir av med luktproblemet på ett smidigt sätt där hemma. Men alla de här vattenklossetterna som var ungefär 200 000 var ju länkare till de gamla rören som forslar regnvatten och leder alltså ut i Tremsen. 17:15 Så det hamnar ju med i Tremsen. Årligen dumpar man då 150 miljoner ton spillvatten ut i den här stackarsfloden. 17:22 Man brukar ju säga att ganges är skitigt men jämfört med Tremsen på den här tiden så var ju det där vina hälsobadet. 17:28 Just det, ja men verkligen. 17:31 Och Thamesen är ju på något sätt den tydligaste symbolen för det problem som hela staden dras med. För i allt från brunnar till vägar till broar till ny lagstiftning så ligger London efter. Man har ett system, man har en skjorta som är anpassad för en helt annan tid än den man faktiskt lever i. Peter Ackroyd som är brittisk författare och i England har ryktet som den store London-tjänaren. Han kallar därför 1800-talet för The True Century of Change. 18:05 Det är 1800-talet som är grejen med London. Det är det århundradet som gör staden till staden. Och där, på ett intressant sätt, så är Thamesen och kloaksystemet verkligen kronan i verket kanske. Mm. 18:22 Utöver latrinomfallet som såklart är ett jättestort problem så har man ju också utmaningen i industrialismens tidevarv att det är fabriker som ligger längs med temsen bra för transporter och tillgång till vatten och så men de här pumpar ju ut sitt avfall rakt ut i temsen också så att man litar ju på att flodens naturliga forsande vatten ska föra bort allting från staden vilket inte fungerar. 18:49 Man förstår ju att det blir problem när de här glastillverkarna som vi pratade om i första avsnittet för i år tog is från Tremsen och gjorde glas av det. 19:02 Det var inte jättebra för magen för alla som satt isade där. Nej, det kan man inte gärna påstå. 19:09 Thamesen stank. Den stank något alldeles fruktansvärt. Men det var inte bara den här lukten som plågade Londonborna. Likt många andra europeiska städer så härjades man av återkommande koleraepidemier. Både 1832 och 1848 så hade stora utbrott dödat tusentals människor i London. Över 14 000 Londonbor omkom i utbrottet 1848. 19:37 Det här var ju inte heller någonting unikt för London. Det fanns liknande utbrott i Stockholm och i många andra städer under samma period. 19:45 Blott 15 minuters promenad från din gamla lägenhet i Stockholm, Daniel. Nära Gullmarsplan kan man ju besöka Kolera kyrkogården om man vill ha en sorts kall påminnelse om hur den här sjukdomen även plågat våra breddgrader. Och inte bara Stockholm heller såklart utan flera svenska städer. 20:04 Och det tänker jag väl att vi återkommer om. 20:09 Ja, definitivt. Så är det ju. 20:11 1854 kom ännu ett sådant kolerautbrott. Och idag så vet vi ju att koleran är vattenburen och att den är orsakad av en liten bakterie. Inte helt olik en liten ostkrok den här bakterien är den. 20:27 Jared Diamond, författaren till den moderna klassiken Vetevapenvirus, han beskriver ju sjukdomar med hjälp av en sorts intrikat krigsmetafor. Att vissa sjukdomar är grillakrigare, de ligger och lurar och håller på med en slags bakhåll, smyger sig in. Cooleran, om jag inte kommer ihåg fel för alla mina böcker är nedpackade jag håller på att flytta just nu men jag tror jag minns rätt när han säger att Coolerans metod det är blitzkrig det är full offensiv smitta brett och sen ska det ut från alla kroppsöppningar och smitta så många nya som möjligt fullt bombardemang är det när Cooleran drar fram 21:12 Ja, det här har du med i inledningen till Spanska sjukan avsnittet som vi också grävde fram ur arkiven för ett tag sedan. Just det. Och hur tar sig den här sjukdomen uttryckt då? Ja, till exempel en människa kan vara kärnfisk på morgonen och vara död på kvällen. Och däremellan har då vederbörande råkat ut för en slags gråblå höj. 21:35 Kraftiga DRV-anfall så kroppen torkar snabbt ut. 21:39 Och elevens funktioner drabbas av omfattande försvagning. Det är tre grejer som händer då. Och sen gäller det i och för sig att föra personen till kyrkogården. Och det var ju ganska trångt. Och det gör ju också då att det blev ett problem med själva kroppen också. För den väljer många fattiga då att låta förbli obegravd under långa perioder. Och det i sin tur är ju inte tipptopp för hygienen. Nej. 22:09 Innan man besöker någon då som har kola så fanns det en massa kloka råd om hur man skulle bete sig. Man borde helst hälla i sig några teskedar kryddstarkt brännvin. Kan man tänka sig att det var många som kände att just idag måste jag besöka en kola sjuk person så man har lite skäl att hälla i sig lite teskedar kryddstarkt brännvin här. 22:33 Det är ju alltid bra att ta det säkra för det osäkra. 22:37 Och så gällde det för allt i världen att undvika en sjukhus andedräkt och se till att skölja munnen med vatten och ättika efter besöket. Hela rummet skulle draperas in med handdukar doppade i ättika. Det var grejer som skulle göra att det inte var någon fara, tänkte man. Musik Grejen var att man inte kände till det här med bakterier så att det var ju väldigt mystiskt det här hur det egentligen uppstod och då fanns det förstås glada debattörer som hade teorier kring det här. 23:13 Just det och lite grann mellan raderna utifrån dina exempel att man skulle skölja munnen med ettika undvika andedräkt och drapera rummet med handdukar doppade i ettika då fattar vi att doft verkar ha någonting mer att göra. Det känns så. 23:28 Ja precis och det finns ju många då förstås och påare som inser att temsen är ju antagligen problemet med all sitt avfall men som du säger man trodde i mångt och mycket då att det berodde på lukten och att det var den som var det farliga och att smittan spreds via luften och lukten då. Och då har vi två läger som tror på olika teorier. Antingen den här miasmateorin som har med lukt att göra. Eller contegiumteorin. 23:58 Och det är de här kontagionisterna som faktiskt är något på spåren. De tror då att sådana här sjukdomar sprids via små, små partiklar som är osynliga för människan. Kanske är det till och med levande partiklar. Och de här partiklarna kunde då spridas mellan människor. Ja. Ja. Miasmatikerna har överhanden i debatten länge. De pekar på att smittan verkar spridas via dålig luft. Det finns mängder med stoff i luften, så kallade miasmer. 24:31 Det blir som en giftig dimma som bildas. Det är uppenbarligen det som orsakar de här sjukdomarna. Vad är det som får stoffet och miasmerna att hålla på och fara runt? Ja, det kan vara allt möjligt. Det kan bero på jordens inre och rymden och så vidare tänkte man så här. 24:48 Ja, för det är ju en bit på vägen kan man ju vara med att man tänker att det finns ändå någon sorts nästan logik bakom det. Att riktigt frän lukt skulle väl kunna vara sjukdomsspridande. 25:05 Men det är när man kommer till den här mer fantasifulla floran av idéer om att det är stjärnornas positioner eller rörelser i jordens inre som man tänker att nu gissar ni ju bara. 25:20 Första ledet tycker jag är okej, andra ledet börjar kännas bra svajigt alltså. 25:25 Nu är det på lösa boliner som ni uttalade. 25:28 Ja, exakt. 25:30 Med asmatikerna de påpekar ju då att kolöutbrotten de dök ju upp så plötsligt hela tiden och sen kunde den försvinna lika snabbt. Och det hade de ju inte gjort om människor spred smittan mellan sig. 25:44 Nu är han och trycker på. Hehehehe. 25:49 Då skulle du hålla på ända tills alla var döda tänkte man säga. För man hade ju inte koll på det här med hur immunitet byggs upp och så heller. Och hur kunde det komma så att folk som aldrig hade träffat en koliasjuk person själv dabbares av kolia och dog. Om du nu smittade mellan människor. 26:06 Utmärkta frågor från miasmatikerna. 26:10 Men deras svar på hur det uppkommer är ju inte lika utmärkta som sagt. 26:14 Nej. 26:15 Och en annan följdfråga skulle kunna vara att Thämsen stinker varje år men det är bara vissa år coolare han kommer. 26:23 Just det. Du presenterade två stycken hjältar i början av det här avsnittet i inledningen. Det är en gammal klassisk fin aktörsdriven historia. Jon Snow är namnet på en läkare som klyssan till trots skulle visa sig visst kunna någonting. Det var inte You Know Nothing Jon Snow utan det var i själva verket han kunde en och annan sak. 26:47 Ja alltså han har ju samma namn som den här hjälten i Game of Thrones, den här tv-serien som gick. 26:55 Och där råder inte ens White Walkers på honom. 26:59 Men nu pratar vi om den viktiga Jon Snow här, läkaren på 1850-talet. 27:07 Ja, det är ju annars lätt att blanda ihop de två. 27:12 Men jag kan också tänka så här att om man inte har en aning om Game of Thrones så blir det ju lite förvirrande. 27:22 Så jag tänkte att jag skulle säga att det var en referens dit. 27:26 Det är jättebra. Alla ska med. Som jag sa, 1854 så hade det kommit ett nytt utbrott av cholera. 27:34 Och på tio dagar hade nästan 500 människor avlidit. Utbrottet var dessutom bundet till stadsdelen Soho. Som idag är väldigt chic och väldigt trendig. Men på den tiden var väldigt fattig. 27:52 Och på den här tiden har stadsdelen en pub uppkallad efter just Jon Snow. 27:58 På den här tiden, alltså idag. 28:01 Ja, just det. 28:04 På den här tiden som vi är i nu. 28:07 Ja, just det. 7 september så håller kyrkorådet ett möte. 28:11 Helt plötsligt så slås dörrarna upp, tänker jag mig. Han kanske var där från början. Men skulle det vara film så skulle man bara märka hur dörrarna slås upp. Och helt plötsligt dyker läkaren John Snow upp. Och han redogör för en idé. Jag vill göra följande. Ta bort handtaget till vattenpumpen i området. För det måste vara där som smittan sprids. Jon Snow är här då urtypen för den rationella, vetenskapligt lagda läkaren som endast med hjälp av logiskt tänkande lyckas landa i rätt slutsats. 28:49 Han visste inte att det fanns mikroorganismer som såg ut som ostbågar men han behövde inte veta det heller för att landa i helt rätt insikt. 28:57 Jag brukar ju visa klipp från en dokumentärkerie på lektionerna som tar upp de här bedrifterna med hur metodiskt han går till väga. När det handlar om vetenskapliga metoder i samhällskunskap 3. 29:11 Han är väldigt metodisk här. Han sitter framför en karta och börjar vinga in var de här utbrotten sker. Sen går han dit och inspekterar de här platserna. Just i stadstilen Soho märker han att det inte är hela området som har drabbats. Det är kring brodstryt. Där det finns en vattenpump i närheten av en latrin som folk verkar vara mest sjuka. 29:37 Och det är den han vill ta bort nu. 29:39 Exakt och det finns kvar en rapport att läsa där han lägger fram sina bevekelsegrunder för slutsatserna då. 29:47 Samtliga döda hämtade vatten vid denna pump och dessutom så har han spårat ett bryggeri som ligger alldeles bredvid pumpen men som inte haft ett enda dödsfall ibland sina 70 anställda. Detta eftersom gubbarna på bryggeriet bara dricker öl. De fick till och med delar av sin lön utbetald i öl. Så när han besöker bryggeriförmannen och säger att nej jag har aldrig sett någon av mina gubbar dricka vatten. Inte en dag i mitt liv. 30:18 Då vet Jon Snow att det han misstänkte är helt sant och helt riktigt. 30:24 Bernt Tallerud skriver i Skräckens tid. När doktorn ser till att pumpens handtag byts ut inträffar det inga nya kolöavfall i området. Snor klargjorde inte bara sambandet mellan kolö och dålig hygien utan också farsotens viktigaste spridningssätt, vatten. År 1849 presenterade han sina rön och publicerade dem några år senare i boken On the mode of communication of cholera, om cholerans spridningssätt. Och Snow själv skriver bland annat att det har inte förekommit något särskilt utbrott eller någon ökning av cholera i denna del av London, bortsett från bland de personer som hade förvanat dricka vatten från ovanämnda bunn. 31:07 Och som du sa han visste ju inte om det här med bakterierna. Men han visste ju ändå på något sätt. Och han försökte ju då propagera bland de fattiga att de skulle koka sitt dricksvatten och sådär. Men något erkännande fick han ju inte uppleva under sin livstid utan kritikerna var ju många... Bland annat har vi läkaren Edwin Shodwick som själv kämpar för att bekämpa den här kolian bland fattiga. Han var den första som menade på att kolian absolut inte har att göra med dålig moral. 31:40 Det behöver inte hänga ihop. Det var en uppfattning som hade funnits tidigare. 31:45 Men sen var det ju där att Chadwick var medasmatiker och trodde att problemet snarare hängde ihop med den dåliga miljön som de fattiga levde i. Vilket på sätt och vis stämde men det var ju inte luften utan det var ju vattnet som var problemet. 32:01 Det var först på 1880-talet som tysken Robert Koch slog fast att snow hade haft det rätt. 32:09 Och ändå så vägrar ju då vissa miasmatiker acceptera det här. En av de mer spektakulära åtgärderna var när en tysk miasmatiker 1892 satt och svepte ett glas med koliga vatten för att bevisa att det här var ofarligt. 32:25 Och det får en ju tänka på betiskemi. 32:27 Det gör ju det. 32:30 I och för sig överlevde den här kolia drickande människan det där glaset utan att ens få symptom. Men det har också bevisats i efterhand att alla som utsätts för kolia faktiskt inte drabbas om magsaften är tillräckligt effektiv hos personen. 32:48 Men visst var det så att Lars Foss från BT Kemi som drack vatten som det ska ha varit Holmos Lyri potentiellt för att visa hur ofarligt det var och bra för hälsan och så vidare. 33:01 Att han också levde ganska länge, dog någon gång på 2000-talet. 33:05 Det är mer förunderligt då nästan. Men vad han säger, kanske ett glas inte var tillräckligt för att ta koll på en. 33:15 Nej, det där är ju en komplicerad härva. Man behöver kanske inte gå ner djupare i det. Men det verkar vara ett återkommande knep att dricka lite vatten för att visa att man har rätt. 33:25 Ja, om man vill höra mer om det där kan man väl lyssna på vårt avsnitt bland annat om miljölagar. Ja, ett torrt men intressant avsnitt. Avsnitt 172, miljöbrott och straff. 33:39 Just det, en liten Dostoyevsky-pastiche där i titeln. 33:51 Det är passande på sitt eget vis att Jon Snow faktiskt avlider under den stora stankens år, 1858. Ett år som måste ge att alla som trodde på Miasmi kalla kårar. Överallt låg en stickande odör, men några dödsfall i kolera syntes inte. 34:11 Man såg en hel del annat dock, sommaren 1858. 34:14 Ja det gjorde man ju. Som sagt, John Snohs teorier har ju inte fått fäste än. Och vad som däremot håller på att få fäste det är vattenklossetterna som blir fler och fler och bara raser ut avföring i temsen. Och en artikel från Världens historia... 34:33 Beskriver det hela så här. Floden är en enda stor rännsten där urin, exkrementer och industriavfall skvalpar omkring. Den brunaktiga sörjan utsönder en olydlig stank som förpestar luften överallt. Till och med är de allra förnämsta kvarteren i London. Gentlemän och fina fröknar tvingas trycka parfymerande nästrykar mot näsan. 34:56 Så vad man ser nu, apropå att du sa att man ser annat, det är ju den här bruna äckliga sövjan. Och framförallt så känner man ju lukten av det. 35:07 Och det är det som de förmögna Londonborna bekymrar sig över. De åkade ju inte ut för kolan tidigare i samma utsträckning. Men lukten var ju jobbig. 35:20 Och enligt miasmatikerna så är det som sagt själva orsaken till sjukdomen också. Även om det inte är så mycket... Det är ingen direktkola nu här inte. Men däremot är det jobbigt att gå runt och trycka servetter mot näsan med parfym hela tiden. Så man kommer med förslag på att spillvattnet skulle parfymeras med klor. Kanske kan man stänga in lukten i någon slags reservoar. 35:43 Men det är problem med att tackla allt det här. Eftersom som du var inne på tidigare... Det politiska beslutsfattandet i London var uppdelat på 90 olika regioner i stan. Alla de här regionerna var självständiga och de olika distrikten kunde ha allt mellan 1500 invånare till 60 000 invånare. Det var nästan svårare att komma fram till hur man skulle hantera det här med avfallspolitiken- Än vad det är att få fram en hållbar svensk regering idag. 36:15 Så är det ju. Men det finns faktiskt en lite oväntad passning mellan de två sakerna då. I och med att den svenska regeringskrisen beror på en bostadspolitisk fråga. Och att svensk bostadsmarknad är ganska trastlig framförallt i storstäderna. 36:33 och det är ju kolla på en stad som Umeå inte så utbredd bostadsbrist det kan vara tufft men överlag går det att få bostäder där en kommun som planerar sina bostäder Göteborg, vad består de av? typ 30 kommuner eller något sånt där det är precis samma problem med att planera bostäder som det är med att planera avlopp i London ja, det är exakt samma sak en halvbra passning 37:03 Ja, det är möjligt att det är. Jag har inte hunnit reflektera mer än några sekunder på det här. 37:07 Men när du lägger fram det så här så kan det kanske ligga något i det. Du menar att det är en byråkratisk fråga? 37:14 Ja, delvis i alla fall. Till dels är det en byråkratisk fråga. 37:19 Och alla de här regionerna är förut väldigt ovilliga att ta ut skatter för medborgarna överhuvudtaget. Och att skapa någon slags central enhet för hela stan, det hade inte existerat överhuvudtaget. Och investeringar då i klaker och enhållning och vägar, den hade varit totalt minimal. 37:38 Men sen kom ju då sommaren 1858- Med värmebulja utan like. Och det var ju då enligt uppgiften varmaste sommaren som har uppmätts i London. Med temperaturer över 30 grader i flera veckor. Och det här låter ju som sagt då fögalovande i en stad som svämmar över av avfall och skit. Ja, det är ett problem. Det är ett problem. Och The Times döpte då det hela till The Great Stink! 38:07 Oj, det är lugnt Lasse. Så förlåt jag väckte det. 38:10 Katten flyger upp. 38:12 Inte ens parlamentsledamöterna klarade av att vara kvar i parlamentsbyggnaden på grund av den här stanken. Först hade man tänkt in husets alla gardiner i klorkalk med tanken att det här skulle hjälpa på något sätt. Sen flydde en del in i parlamentets bibliotek och började slå i gamla böcker. Finns det något svar här i de här gamla damliga böckerna tror jag? Nej gud vi kan inte vara kvar här innan vi kan inte andas. Så där kan de inte heller vara kvar. 38:38 Man kommer ju att tänka på det här avsnittet i Seinfeld som jag kommer att tänka på ibland. I det här fallet då när det är en kroppsodare från en person som är anställd för att parkera bilar som sätter sig i Seinfelds bil. The Beast kallar de det. 38:55 Och det här är The Beast över hela London. Oh but wait a second. 38:59 Since I showered I've been in the car. 39:04 So? Don't you see what's happening here? It's attached itself to me. It's alive. 39:08 It's attached itself? 39:11 What happened? My car stinks is what happened. And it's destroying the lives of everyone on its path. 39:17 Wait a second. 39:20 My jacket. I wore that in the car. The beast. 39:26 This thing. It's got to be stopped. 39:30 Och läkaren i parlamentshuset uppmanade ledamöterna att retivera bort från huset och floden för att de inte skulle få kolera. För det kunde man ju tänka sig att man fick då kanske. Just det. 39:43 Och det är först nu när problemet har växt till nästan helt ohanterliga dimensioner som man börjar fundera på att faktiskt göra något åt stadens infrastruktur. Mm. Man hade ju tidigare avslagit alla förslag från en ingenjör som hette Josef Balsagret angående ett nytt klaksystem. Man tyckte då att det lät alldeles för dyrt, det här projektet som han hade föreslagit. Men nu var det så att man stod vid stupets rand på något sätt och inte kunde gå runt och andas i den här stanken. Och Balsagrets förslag kommer att dammas av och sådär. 40:17 Och han blir själv chef för att utforma det här systemet. Han är då avsnittets andra hjälte apropå aktörsdriven historia. Om man ska utse två hjälter. Får man väl ändå säga hur skeptisk du ser ut. Men Snow och Balsagret spelar väl roll här? 40:36 Han är en jätteskicklig ingenjör som ritar ett bra kloaksystem. Men han är ju chefsingenjör på... På det råd som kommer få i uppdrag att lösa det. Alltså han är ju ett verktyg som skruvar åt skruven. Jag vet inte om han är så imponerande. 40:53 Eller han är en jätteduktig ingenjör. Jag bara är inte så... Det här hade nog vem som helst kunnat göra innan eller efter... 41:02 Han hade erfarenhet av att bygga järnvägar och han hade haft en massa andra stora projekt tidigare. Han är ju rätt man för det här jobbet. Han är energisk och netisk och i och för sig helt manisk i att kontrollera alla detaljer i sina projekt. Han är en sån där person som man kanske vill anlita för att få något gjort men inte skulle älska att ha som chef. Hemma har han 7 och 10 barn och redan 1856 hade han då förberett de här planerna på hur ett nytt system skulle se ut. Och han hade gjort experiment på hur temsen fungerade angående tidvattnet. 41:37 Det visade sig att allt slam och allt skit som Londonbefolkningen öste ut i floden visserligen flöt med en bit nedströms ut mot havet. Ungefär 10 kilometer för att vara exakt. Men sen vid lågvatten så flöt det tillbaka in ungefär 9,5 kilometer igen. Så det tog upp mot 50 dagar innan en hög skit kom ut i havet. 41:58 Under tiden så fylldes det förstås på med mängder av ny skit i den här floden. 42:04 Det här var då ett problem som Balsagret tänkte lösa med ett stort klaknät och han ville då att fem stora klakledningar skulle fara bort allt avfall från London och släppas ut först 20 kilometer öster om centrum i floden. Och han hade massor med fina finesser i sina planer för det här som alltså skoningslöst kastades i papperskovgen av politikerna 1856. Men två år senare så är situationen så pass kritisk att till och med de vikar åka ut för det här eländet. 42:35 Ja, så är det ju. 42:38 Det är ju på ett sätt kanske han har tur med den här fruktansvärda sommaren. Jag vet inte. Vi har ju det där Bismarck-citatet som han väl egentligen kanske aldrig sa men som ändå är så passande att det är bäst för folk att inte veta hur lagar eller korv egentligen blir till. Mm. Det är såklart fyndigt men jag håller nog egentligen inte med. Jag är ganska fascinerad av hur det politiska korvstoppandet egentligen sker. Vad som orsakar en regeringskris, vad som får ett kloaksystem att bli byggt till exempel. 43:11 Och hur stoppade man korv 1858 när det brittiska underhuset i årtionden hade stått emot krav inte bara från Baselgett utan från media och från upprörda invånare att göra någonting åt Temsen. Man ska tänka att de här parlamentsledamöterna som är kvar de sitter ju mitt i stanken. Alltså det brittiska underhuset Och överhuset också, det är ju byggt längs med Thamesen. 43:40 Riktigt, riktigt bra tid. 43:42 Rosemary Ashton har skrivit en intressant mikrohistorisk bok som heter One Hot Summer. Och i den så följer hon ett antal av den viktorianska eran, för det här är ju mitt under drottning Victorias regim. 43:57 Några av den tidens storheter under de stinkande månaderna 1858. Boken handlar främst om Charles Dickens, författare till bland annat Oliver Twist som fick en personlighetskris, skilde sig från sin fru och gjorde slut med sin förläggare. Den handlar om Charles Darwin som jag tänkte återkomma till lite grann, vetenskapsman, evolutionens fader samt Benjamin Disraeli, blivande premiärminister. 1858 har han inte varit premiärminister än och en av nyckelfigurerna i det sena 1800-talets engelska historia. 44:34 Disraeli satt i regeringen. Han var finansminister den här heta sommaren 1858. Det är han som torsdag den 15 juli kommer stå i underhuset och argumentera för ett tillägg till ett större förslag. Det här tillägget kommer kallas för The Thames Purification Act- Disraeli var mycket medveten om att drottning Victoria- som han hade träffat veckan innan- var missnöjd med situationen i hennes flod. 45:07 Han visste mycket väl hur politikernas oförmåga- att fatta beslut irriterade media- De engelska tidningarna, London-tidningarna, de skrev fruktansvärt spydiga saker om politikerna, herrarna som satt i underhuset och inte fick någonting gjort. Men han var också mycket väl medveten om kritiken från ingenjörer och vetenskapsmän. Det är inte bara Joseph Baselgett. 45:32 som har poängterat att det här måste åtgärdas mycket snabbt. Universalgeniet Michael Faraday hade publikt argumenterat för att de här problemen omedelbart behövde åtgärdas Men inom brittisk politik är det lätt att fastna på små detaljfrågor. Man tror att man pratar om Brexit men i själva verket så pratar man om fiskerättigheter. 45:57 Det är liksom den grejen som politiker lätt kör fast på. Och i alla de här förslagen så hade ett grundläggande problem varit att man hade diskuterat till exempel Basel Getts faktiska förslag. Och då är det någon självutnämnde Förstå sig påare som tycker att fem kanaler det räcker gott med tre. 46:19 Alltså att man fastnade i detaljer på det hela och kom aldrig någon vart. Disraeli vill därför föreslå någonting mer svepande. 46:28 Nybildade The Metropolitan Board of Works ett slags råd som skulle agera för att centralt styra London. De hade bildats tre år tidigare. skulle få 3 miljoner pund för att bygga bort problemet och de skulle fritt få utrymme att själva lösa det. Politikerna skulle inte fatta ingenjörsbeslut och det här skulle finansieras genom att en punktskatt skulle införas och den skatten skulle vara gällande i 40 års tid. 46:58 Han ställer sig på golvet och säger till talmannen Sir, I took the liberty of moving that the orders of the day should be postponed in order that I might bring under the attention of the house a bill, the object of which is the purification of the river Thames. The condition of the waters of that river has fallen upon the inhabitants of this metropolis, generally speaking as an unexpected calamity. But I believe there has always been an observant minority in the community which has expected the catastrophe that has recently occurred. 47:33 Sir, all that they predicted has been more than fulfilled. That noble river so long the pride and joy of Englishmen, which has hitherto been associated with the noblest feats of commerce, and the most beautiful passages of our poetry, has really become a Stygian pool, reeking with ineffable and intolerable horrors. The public health is at stake. Så han säger alltså att det finns en minoritet där ute, vetenskapsmän som Basil Gett och Faraday som har sagt att det här kommer att ske. 48:09 Och nu har allt de varnat oss för inträffat. Englands stolthet, Thamesen, som har varit det vackraste i både vår poesi och Och i vår kommers är nu en riktigt bedrövlig stinkande katastrof helt enkelt. 48:31 Med tanke på att du är så skeptisk mot att lyfta fram aktörer. När jag lyfter fram dem så måste jag säga att här har du varit väldigt fejkastig själv med att ge dig sig stor vikt i det här sammanhanget. 48:47 Det är ju därför att Ashton i den här boken följer honom. Jag menar ju att situationen i London var så illa som den var så att om inte Disraeli hade tvingat genom beslutet hade någon annan politiker gjort det. Om inte Basil Geth hade varit chefsingenjör hade någon annan varit chefsingenjör. 49:07 I alla fall får jag bara kort säga att oppositionen flyger upp i sina stolar. En farbror berättar att med lime kan man ganska lätt få bort doften. Jag går och luktar på en lime-klyfta. Det funkar ganska bra. Det här är inte någonting vi behöver bygga bort. En annan ledamot säger att det här förslaget är som att vi ska rösta om Shakespeares pjäshamlet men utan någon dansk prins. Med andra ord, de ska rösta om ett förslag som i hans ögon inte finns eftersom Disraeli inte har presenterat någon plan. 49:38 Herregud, ska jag ge 3 miljoner pund utan att veta hur många kanaler som ska bli byggda för de pengarna? Nej, det här går inte an. 49:47 Men trots det här omedelbara och ganska högljudda motståndet så kommer Disraeli slutligen få gehör för sitt förslag. Hans vänner hjälper honom och han har nog mycket inflytande i kammaren för att köra över motsträviga politiker. Dessutom har han ju argumentationsknepet. Öppna fönstret och lukta. Ska det vara så här i världens största stad? I Englands stolthet? Herregud! 50:14 När du säger kanaler menar du kloake eller hur? 50:19 Ja, kan man inte prata om kanaler även om de är underjord? Jo, okej. 50:25 Man kan kalla dem kloaker. Vad du är ute efter här är att det har uppstått en sån kris att det helt enkelt måste till en lösning helt plötsligt. 50:40 Ja, exakt. Man har skjutit problemet så långt framför sig att till sist så går det inte att putta en centimeter till. 50:47 Och enligt mina anteckningar, som alltså är från 2019, så har jag en kommentar om att handlingskraft hos politiker har en tendens att uppstå just vid krissituationer. Och mitt exempel är alltså då pre-corona. Och det är då... 51:03 Den gamla finansministern Erik Åsbrink angående den ekonomiska krisen på 90-talet. Och han sa då att kriser skapar möjligheter. Nu hade han ju visserligen själv varit med och skapat 90-talskrisen genom den här kreditavregleringen. 51:19 Det fanns ingen som tänkte i de banorna när kreditavregleringen genomförs att nu ska vi framkalla en kris och därmed kan vi göra en massa saker som annars är omöjliga. Det vågar jag påstå. Det fanns ingen som tänkte så. 51:34 Men det ligger något i detta att kriser skapar ofta större handlingsmöjligheter än vad som finns i goda tider när allt till synes går bra. 51:47 Och nu vet jag inte om den här spanningen kanske också har blivit obsolet under både 2020 med pandemier och 2021 med regeringskriser. Det är inte säkert att kriser alltid föder fram handlingskraft. 52:03 Nej det är nog inte en naturlag men de kan ju erbjuda möjligheter för agerande. Musik. 52:18 Du sa 3 miljoner pund. Och det är ju flera hundra miljoner pund idag. Ska vi komma ihåg så det var ju mycket pengar. I början av 1859 så förvandlas London till en enda stor byggnadsplats. Och Balsagret har gjort detaljrika skisser på alla de här konstruktionerna. Tusentals människor med spadar börjar gräva. Och totalt så är det ju 22 000 personer som sysselsätts med det här. Överallt på gator och små gränder så finns det trädskjul där arbetare bor. Och man gräver då för hand upp 2,7 miljoner kubikmeter jord. 52:53 Och trots allt det här intensiva arbetet så är ju då tidsplanen på tre år alldeles för snål. Och budgeten som från början då ansågs vara enorm den visar sig också vara för snål. 53:06 Men vid det här laget så har faktiskt både politiker och invånare blivit väldigt entusiastiska och stolta över hela det här projektet och därför så tillförs då 1,2 miljoner pund ytterligare 1863 utan några egentliga protester. 53:23 Illustrated London skriver Spadar, skovlar och hackor har äntligen tagit över efter pennor, bläck och debatt. 53:31 Och vi har arbetare som gräver schakt på ibland ner till sju meter och ränner omkring där med fullastade skottkärrar av jord. Och det är snickare som stabiliserar tunnlar med bjälkar och murare som skapar underjordiska rörledningar och sådär. Och alla håller på att jobba med det här tio timmar om dagen. 53:49 Jaha. 53:50 Nu är det mycket jobb här. 53:51 Ja, verkligen. 130 kilometer avlopp skulle muras och gjutas. Alltså har man prövat mura fyra stenar på varandra så vet man att det är ju... Det tar tid. Nu tror jag att många av de här murarna var mer yrkes- och hantverksskickliga än vad jag är. Du har murat fyra stenar på varandra. Exakt. Men... I vilket syfte var det här? Ja, det var lite grundarbete då. Okej. 54:20 Balsagret själva springer runt mellan de här arbetsplatserna som en skottspole och kontrollerar då att minsta bult är så som man har tänkt sig. Och apropå murande och så så är ju frågan om vilken cement ska man använda och här är den extra noggrann. Här måste vi ha det bästa av det bästa och då är det ju inget annat än Portland cement som gäller och det gäller att blanda den helt rätt. Då blir den extremt hållbar men annars så kan den börja vittra och erodera av vattnet och sådär. 54:50 Och därför har han gett order då till sina farmän och själva testar den här blandningen enligt hans instruktioner innan den börjar användas och så. Och klakerna utformas ju som ett upp och nedvänt ägg för att hålla uppe trycket och tyngden av stan ovanför. Och för att vattnet ska strömma fram så fort som möjligt förstås då i den avsmalnade botten. Och klarkerna de lutar med 38 cm per varje kilometer vilket skapar då en stridström av vatten och slam och inte bildar några proppar och så. Och när projektet är klart under våren 1865 så är det ett imponerande resultat. 55:26 Totalt så har man då konstruerat 13,3 mil huvudklarker och cirka 160 mil gatuklarker. Det har gått åt 318 miljoner tegelstenar som har placerats ut och 673 000 kubikmeter cement har gjutits. 55:42 Och tidningarna, de jublar, det pratas om att Metropolitan Board of Work har utrettat ett mirakel. Och det Observer skriver att Balsagrets klaksystem var det mest omfattande och vidunderliga byggnadsverk i modern tid. 55:57 Så är det ju. Och även om självlutning är en viktig sak så har han ju dessutom byggt fyra stycken stora pumpstationer. 56:05 För de sträckor då inte det skulle räcka till. 56:09 En i Chelsea, en i Deptford, en i Abbey Mills och en i Crossness. Och i en The Guardian-artikel som jag har läst så skriver journalisten Emily Mann att pumpstationerna i Abbey Mills och Crossness var arkitektoniskt majestätiska. De för tankarna till katedraler genom design, dimension och utsmyckning. De symboliserar storheten hos projektet i sin helhet. De annonserar stolt sin roll i att skapa ett renare och kanske till och med heligare London. 56:43 Det är ju i storslaget att jämföra med katedraler och så vidare. 56:47 Men det här är ju grundläggande för en civilisation för att fungera mer än katedraler. 56:55 Ja, verkligen. Och när man läser så här engelska artiklar som blickar tillbaka dels på John Snow men framförallt på det här kloakbyggarsystemet. Det är även i, vad ska man säga, liberalt och vänsteranstrukna tidningar som The Guardian. Det är bara så här... patriotisk stolthet över London och England som strömmar ut. Det här gjorde vi bra. Vad bra vi byggde. 57:20 Den fjärde april 1865 ska hela härligheten invigas. Kronprinsen för äran att starta igång pumpstationen vid Krossnäs och prins Edward säger då under ceremonin gratulationer till den eminente och skickliga ingenjören Mr. Balsagret som så framgångsrikt har genomfört detta storslagna verk. 57:41 Det var ju en något spänd stund av tystnad och förväntan här bland åskådarna när Barsagretto instruerar kronprinsen om hur han ska göra för att starta den här pumpen. Hur kommer det här gå nu? Kommer han göra rätt nu? Eller blir det här pannkak? 57:57 Men när motorerna brummar igång så brakar jublet loss tillsammans med orkestern från flottan som spelar hymner. 58:15 Ja, det är storslaget. 58:17 Ja, vilken syn. Apropå Kolian så betyder inte det här tyvärr att Kolian helt och hållet försvann. Istället kom det ett nytt utbrott redan året efter invägningen, 1866, där omkring 6000 människor dör. Men det visade sig att de sjuka bor i East End, ett område som inte var ihopkopplat med det nya avloppssystemet ännu. 58:39 Där spolas avfallet fortfarande ut i en biflod till Thämsen och där det tydligen är ett vattenbolag också för enkelhetens skull som hämtar dricksvatten från bifloden. Perfekt. 58:54 Det här ledde till att läkarna började fundera ett varv till över orsakerna. Och när man då ersatte vatten tillförseln i området med annat vatten så upphörde ju helt enkelt epidemin. 59:06 Även om tysken Robert Koch senare kommer vara den som bakteriologiskt bevisar kolöbakterierna 1883 så insåg man i England redan efter utbrottet 1866 att det måste ha med vatten att göra. Inte med luften som de här miasmatikerna hade trott. 59:23 Mm. 59:23 Och därmed fick jag också den här första hjälten, Jon Snow, en postum upprättelse. 59:30 Döttssiffrorna i den här stora staden sjunker dramatiskt i och med Balsagrets kloaksystem helt enkelt. Och bidrar ju då förstås också till den här befolkningsökningen som du pratade om tidigare framåt sekelskiftet. 59:45 Och själv blir ju då Balsagret väldigt rättvist adlad av drottning Victoria- Han hade ju också planerat för en annan trevlig konsekvens av hans projekt. Nämligen i stora cementerade klossar längs Temsens stränder så bakades ju avloppsledningar och separerade dricksvattenledningar in. Och sen så fick det då plats med både el- och gasledningar plus tunnelbanesystem. Förut hade ju stränderna längs Tämseln slammat över då av obehaglig gegga och sådär. 60:17 Och all den här stanken. Vilket gjorde att folk försökte hålla sig borta från flodstranden. Men nu bildar de här stora kajerna långa stråk av breda vägar för både fordon och... 60:29 Promenader och så. Och kajerna döptes till Victoria, Albert och Chelsea. Och där kunde man då spatsera längs en helt luktfri flod utan slam och en massa förbiflytande avfall. Det var ju superidylliskt helt plötsligt. 60:46 Verkligen. 60:47 Om laxen kommer tillbaka vet jag inte. 60:50 Men ändå. 60:52 Basagret, han dog 1891. Då var han 72 år gammal. 60:57 Och var förmodligen rätt nöjd med vad han hade bidragit med som aktör i historien. Musik 61:13 Okej, en sista aktör i historien då. Mindre involverad i själva byggandet av kloakerna men viktig på många andra sätt. Och påverkad av sommaren 1858 kan vi följa i Rosemary Ashtons bok. Det är Charles Darwin. Det är ett gäng olika, framförallt farbröder som hon på ett intressant sätt... 61:37 Bara hälsar på då och då under sommarmånaderna. Till exempel Isambard Kingdom Brunel som hade byggt världens största ångfartyg. Great Eastern, 221 meter lång. Som stod och väntade på att bli helt färdig. 61:52 Hon skriver också en hel del om en annan vedenskapsman som vi är bekant med i den här podden sedan långt tillbaka. Nämligen Richard Owen. 62:02 Palenteologen som vi kommer ihåg från vårt gamla avsnitt om dinosaurier. Owen är ju det avsnittets bad guy. Personen som lägger krokben för avsnittets protagonist Gideon Mantell. 62:15 Ja, jag är nog ganska hård mot Owen i det här avsnittet. 62:20 Men detta vill jag fortfarande hävda. Ja, verkligen. Och även i det här avsnittet dyker han upp som fel man på fel plats och har fel i ganska mycket. Han var övertygad med asmatiker till exempel. 62:31 Självklart. 62:32 Men inflytelserik var han. Darwin, för att återvända till honom och knyta upp säcken, han har det tufft. Ashton kan följa hans varma sommar genom de många, många brev som han skickade till kolleger och vänner. Flera av dem är skrivna från soffan där han låg i värmen, ständigt 24 grader eller varmare. Han var plågad av ymliga kräkningar och diarré. 62:56 Dessutom så är han våldsamt oroad över att flera av hans totalt nio barn är krassliga. 63:03 De två barnen som oroade honom mest var Etty och Leonard. De skulle bli 80 respektive 90 år gamla men det visste ju inte deras oroande pappa där och då. 63:14 Däremot så förlorar Darwin sin yngsta, 18 månader gammal i schalakans feber under sommaren 1858 vilket såklart tär på honom. 63:24 Liten för sin ålder. Långsam i att börja gå och prata. Men vaken och intelligent. Lugn och nöjd. Även om han sällan skrattade. Mycket kärleksfull. Skriver pappa Darwin i minnestexten över lille Charles junior. 63:40 Dessutom har Charles Darwin andra problem. I 20 års tid har han suttit med idéerna om naturligt urval och evolution. Men nu, sommaren 1858, har han läst en uppsats av Arthur Russell Wallace, en annan brittisk forskare som oberoende av Darwins arbete föreslår samma sak. 64:01 Naturligt urval. Det här är ju mycket oroande för Charles Darwin. I ett brev till en vän skriver Darwin att om Wallace hade mina anteckningar från 1842 framför sig hade han inte kunnat göra en bättre sammanfattning än vad han i den här uppsatsen visat på. 64:21 Det här gör Darwin nedstämd, för han är ju en hedersman och han skriver att han, citat, hellre bränner hela min bok än anklagas för att ha betett mig ohederligt. Han är rädd att bli anklagad för att plagiera Wallace idéer. I 20 års tid har han arbetat med sina anteckningar från resan med The Beagle. Men det har aldrig riktigt tagit form. Kanske har ambitionerna varit för omfattande. Och dessutom, han vet såklart hur kontroversiella hans idéer är. Dels eftersom det ifrågasätter religiösa föreställningar men också för att hans idéer om en ständig kamp på liv och död ute i naturen gick stick i stäv mot idealiserade viktorianska uppfattningar om att naturen är i grund och botten harmonisk. 65:07 Av de här och av många andra anledningar så ville Darwin se till att varje stort eller litet motargument till hans idéer skulle bemötas i den text som slutligen skulle publiceras vilket gör skrivandet mer utmanande och det blev aldrig klart. 65:23 Då kan man ju ställa, som Ashton gör, Darwins forskningsmoral mot just Richard Owen. Som just året 1858 sitter som ordförande i prestigefyllda British Association for the Advancement of Science. Och som inte har några problem med att anonymt recensera sina egna uppsatser i olika brittiska tidningar. 65:45 Så människor är olika. 65:47 Men nu har vi problem här den här heta sommaren för flera av Darwins kollegor de är oroliga för honom. Så att de kommer på en lösning. De skriver tillsammans ett brev till ordföranden i brittiska Linnéförbundet där de berättar om hur Darwin och Wallis båda två oberoende av varandra kommit fram till samma slutsatser. Och de intygar att Darwin suttit i årtionden på den här kunskapen men ej publicerat det. 66:15 Och när sällskapet träffades nästa gång, i och för sig så kunde varken Darwin eller Wallace medverka. Men ordföranden, vem tror du det är? Just det, Richard Owen. Ja, just det. Håller ett långt, långt tal där han pratar mycket om egentligen allt annat än Wallace och Darwin. En av de viktigaste insikterna i mänsklig historia ger sig Owens tal några korta, korta meningar. Men att Lidéförbundet erkänner att båda två har kommit fram till samma sak, det ger Darwin sinnesfrid nog att publicera sina idéer. 66:53 Och nu är det bråttom. 66:54 Under augusti 1858 fortfarande hur varmt som helst påbörjar han arbetet med vad som kommer bli klart året efter. April 1859. On the Origins of Species. Publicerad i november 1859. 67:10 Alla centrala tankar i Darwins resonemang ryms nu inom en enda volym. Ovanligt, tydlig och klar. Han visste att han skulle få kritik. 67:20 Delar av det bekymrade honom. Delar bekymrade honom inte. Det är ganska roligt. Darwin skriver i ett brev. Richard Owen, I do not doubt, will bitterly oppose. But I regard this very little as he's a poor reasoner. Owens kritik rörde inte Darwin eftersom Owen var en så svag debattör och tänkare. Jag behöver inte fortsätta längre egentligen för det är inte ett avsnitt om Charles Darwin. Men om det inte vore för händelserna i ett stekhet England 1858 så hade inte Charles Darwin skrivit den bok som han skrev. 67:55 Det är en så här underbar ögonblicksbild. hur han sitter, för han rör sig i London också såklart, även om han var utanför staden en del också. Men hur han sitter i den där stinkande Thamesen-lukten med de här idéerna som blir, ja, ett paradigmskifte. Hon försöker Samla och organisera de här tankarna under tiden som The Beast anfaller hela tiden. Exakt så. Dränker, gardinerna i klor, trycker en lime-klyfta under näsan. 68:26 Nu skriver vi. Få se här nu. Hur var det med fisken som gick upp på land? 68:30 Och där har vi väl placerat händelserna i London 1858. Inte i ett jättelitet nötskal eftersom vi började i Londinium. 68:42 Men ändå... 68:44 Ja, exakt. Man kan väl dra det hela vägen in i modern tid och säga att delar av Baselgetts kloaksystem faktiskt fortfarande används i Londons avfallshantering. Så även om han kanske inte hade planerat för den stad som London är idag så tog han ändå i med nog mycket sömsmån för att det inte skulle totalt kajka ut efter tio år. 69:09 Nej, verkligen. 69:11 Det var ju noga med cementen och så. Ja. 69:13 Exakt. Men då är han ju också en historisk hjälte. 69:17 Ja, precis. Det är det vi har på något sätt kommit fram till här. 69:20 Absolut. I san och god eniga andra. 69:25 Eller hur? 69:27 Tack så mycket för att ni har lyssnat. Så hörs vi nästa vecka när vi drar igång följetången. Däremot kommer det väl inte komma några repriser under de närmsta veckorna då? 69:40 Nej, exakt. Nu fokar vi på följetången. 69:42 Det gör vi. Ha det bra tills dess. Hej då! Hej hej!