Framgångspodden

00:00 Du lyssnar på Framgångspodden i samarbete med Eikost. 00:06 Hej, Ulf Kristersson här. Snart är det val i Sverige och även för dig som bor utomlands spelar valet roll. Vi Moderater har sänkt zinkskatten för utlandssvenskar och vill göra det enklare att flytta hem. 00:20 Använd din röst, för vi behöver fortsätta framåt mot ett Sverige som du kan vara stolt över. 00:27 Det här är ett politiskt reklammeddelande betalat av Moderaterna angående riksdagsvalet. Mer info på advertise.acast.com-transparency. 00:44 Varmt, varmt välkommen till framgångspodden Josefine Frankner. 00:49 Tack Alexander. 00:50 Jätteglad att du är här. 00:52 Du och jag har ju haft kontakt under åren också. 00:58 Jag har ju precis läst din bok också, Christer Bruts slav. Men som hela Sverige har mig följt med under den här resan. Men jag tycker vi kan börja det lite grann att vi har haft en del kontakt under åren. När du också har varit fångad i allt det här. Berätta lite grann. 01:17 Ja, jag kanske kan börja på den ljusa delen. 01:22 För det var ju faktiskt så det jag kommer snart komma till och som min bok handlar om är ju 25 år där jag var I direkt kontakt med kvinnan som kallas kristerbruder i media. 01:43 Och det är därför min bok heter Kristerbrudsslav. Mitt liv i sektens hjärta. 01:51 Och om vi nu börjar från den ljusare delen. Så 2016 på hösten när mitt liv. 02:01 Var, vad ska jag säga, totalt, alltså allt som jag hade levt under i 25 år var liksom raserad, eller vad ska jag säga, det var som en... 02:16 Det var som att börja om helt. 02:19 Och i det så var det som att jag hade suttit i ett mörkt, mörkt, mörkt rum. 02:26 Och så skulle jag börja, okej, vart börjar jag nu? 02:30 Vart är fönstret ut? Vart är luft? Vart kan jag andas? 02:35 Vem är jag? För jag var verkligen identitetslös. 02:40 Och... 02:42 Det börjar ju med såklart för att överhuvudtaget överleva professionell terapi. 02:51 Och i den här terapin då så var det min terapeut Andreas Björlemyr som säger till mig börja lyssna. För det är det bästa sättet att läka hjärnan. För att jag var så hjärntrött. Alltså du kunde inte hålla en tråd. När jag pratade det var liksom som en... En DGU för att man ska säga. 03:15 Så började jag lyssna på saker och utifrån att jag har levt i så mycket, hade så mycket tuffa trauman att bearbeta så var det liksom jag måste lyssna på lätt. Lättsamma saker. 03:30 Så att när jag hittade framgångspodden så var det faktiskt den första podden som jag har tagit. Alltså det låter så sjukt. Men jag har liksom bara, vad är en podd? 03:42 Och jag börjar lyssna. 03:45 Och nu börjar jag gråta direkt. 03:48 Det betyder så mycket. Det var liksom som ett fönster ut mot omvärlden. 03:54 Mm. 03:55 och avsnitt efter avsnitt jag kommer ihåg det var ju november Brannmann 2016 och nu tappar jag namnet på Brannmann Lasse Brannmann och sen bara bygger det ju på Petter Stordalen och senare sen när jag lyssnar jag kommer aldrig glömma att lyssna på Ida Backlund Rapunzel alltså såhär människa efter människa Som berättar om sina liv, sina trauma man gått igenom och tagit sig ur. 04:34 Och faktum var att det var mer så här, det här är min grej. Det var lyx, jag bara väntade på de här avsnitten. Och någonting, jag ska komma till det nu, som har räddat mig och min man. Vi har för övrigt varit gifta i 25 år. Så vi firar silverbröllop. 04:54 Men det har varit... Vi har ju varit igenom tillsammans under den här fruktansvärda åren. Men det är att vi har kunnat bevara humorn och skoja. Och min man, han har mobbat mig. 05:06 Han har sagt... Alexander, han är din livscoach. Nu ska du lyssna på... 05:17 Ja men till och med han har skojat liksom såhär Alexander är din nya pastor? 05:26 Framgångspastorn. 05:30 Och sen har ju det här byggt på att jag utifrån att jag var så hjärntfettad mot en person. Alltså framförallt då en men i liksom ett spår. Så har jag varit så här, jag måste lyssna på massa, jag måste ta massa intryck. Så idag jag fullkomligt slukar ju allt jag kan liksom. Poddar, ljudböcker, böcker. Från alla, alla olika håll. Men det var något alldeles visst det här första. Så Alexander, tack. 06:01 Tack själv. 06:01 För framgångspodden. Och nu måste jag bara framförallt säga det då. När jag började då ta de här stapplande stegen med hjälp. Vad gör jag med mitt liv? 06:15 Jag kan inte liksom duka under och jag höll på att duka under av skulden och skammen över vad jag har utsatt mina barn för som behövde tvingas växa upp i det här. 06:27 Och liksom det här att tvingas vara någon man verkligen inte är. Men det som även då framgångspodden gjorde är att jag började våga någonstans tänka på saker som har legat väldigt långt bak är... 06:45 Men i att jag har alltid på något sätt tyckt, dels från grunden innan jag blev fast om att säga så här tidigt i mitt liv så har jag tyckt om att klura på problemlösningar, innovationer helt enkelt. 07:00 Men det där hade ju varit som helt begravet liksom. 07:04 Men jag började liksom skissa på saker. Jag till och med skickade in till den här rivstart. 07:12 Ja vad kul. 07:13 Skickade in innovation. 07:15 Jag var i juryn där. Va? Wow. Jag ska välja dig. 07:21 Och sen faktiskt, men det var lite senare sedan vid 2018 där så gick jag till Almi. 07:32 Och så sa jag att så här är det. 07:35 Jag har jobbat med hur mycket som helst i mitt liv. 07:39 Gratis. Det finns inga papper. 07:43 Jag har enorma kompetenser. 07:46 Men har ingenting att visa på. Men jag har drillats till att bli en extrem problemlösare. Och nu har jag... Hela min hjärna är full av innovationer. 07:59 Var kan jag börja? Så jag fick presentera lite olika saker. Och vi startade ett samarbete där. Och sen... 08:05 Och strax efter det så det som vi kommer komma till snart är att startade då den här rättegången som jag och min dotter var med i. Och sen har jag pluggat. Så att nu så är de lite på is de här planerna men det är väldigt snabbt till att kunna ta upp det och fortsätta. 08:25 Ja men nu har vi börjat med den ljusa delen. 08:27 Vad härligt. Vad glad jag blir. Jag blir så himla glad och tacksam. Och så himla overkligt också. För man har ju följt allting under alla de här åren. I Knutsby och morden. 08:42 Sexuella utnyttjande. Den här sekten som känns bara film. Den känns helt overklig med allt vad det är. Och att det finns någon person där där man har gjort någonting- Och varit en del av att någon person där skulle kunna må lite bättre. I det här hemska mörkret som det har varit. 09:02 Det glädjer mig i något enormt. Så jag tackar dig så himla mycket. Tack. 09:13 Okej, vi får gå in på allt det här. 09:18 Jag har ju läst din bok också och där slängdes jag väldigt mycket i förtvivlan och jag sa för mig själv att man bara drog knappt att saker är sant. Det känns som en helt overklig och man känner också väldigt mycket hat, ilska. 09:40 Men om man börjar med allting, vad växte du upp någonstans och hur var de första åren? 09:48 Jag föddes i Stockholm, i Upplandsvesby. En enormt trygg, stabil uppväxt ska jag säga. Förmånen att få växa upp i en väldigt, väldigt bra, stabil, trygg familj. Pappa jobbade väldigt, väldigt mycket. Men när han väl var hemma så var han extremt närvarande. Det är liksom mitt minne. 10:12 Mycket sång. 10:13 Sång och musik. 10:15 Och sen även te-kvällar. Fika, mys. 10:22 Det är mitt minne och min uppväxt. Sen så var vi ju en enormt stor familj. Jag har fem syskon. I spridda åldrar. 10:31 Så det var ju liksom... 10:34 Vad ska jag säga? Liv och rörelse. 10:36 Men sen flyttade vi då till Dalarna när jag skulle börja i ettan. 10:42 Och mitt minne från Dalarna är bara, det är bara ljust. 10:46 Dalarna, men det är härligt. 10:49 Dalarna är det. 10:49 Ja, men precis. 10:51 Och det som präglade såklart hela min uppväxt var att jag växte upp i en frikyrklig miljö, om man säger familj. Men med en enormt, vad ska jag säga... 11:05 Vad ska jag säga, kravlös tro. 11:08 Gud som haver barnen kär och en trygg förtröstan liksom. Och sen det jag framförallt har sett är ju mina föräldrars omsorg om människor. Hur de alltid har brytt sig liksom om alla de möter på olika sätt. 11:24 Allas lika värde. 11:25 Ja, och allas lika värde. Alltså så här hur mina föräldrar har aldrig gjort skillnad på folk. Och det präglade vårt hem. 11:35 Och sen så, när jag ska börja i nian då, så att jag är ju 14 år, så flyttar vi till Uppsala. Och det var ju inget som pappa och mamma önskade att bryta upp med i precis högstadiet. Brytet där innan, ett och kvar innan gymnasiet. Men pappa fick ett väldigt bra jobb. I Stockholm. 11:56 Men de valde då att bo i Uppsala. 11:59 Så att vi kom dit. 12:03 Och hur jag var då. 12:09 En tjej med väldigt bra självförtroende. Jag är nästan skäms att säga det. Men jag hade verkligen skim på näsan. 12:18 Trygg liksom. Trygg och glad och positiv. Och sen bra självförtroende. 12:25 Och jag kommer ihåg när jag fick frågor om min tro. Jag liksom tyckte det var kul. Man hade ju en sån här kalender. Kanske vi sa det fortfarande. Och jag fyllde ju det där med klistermärken. Gud är god. Och sköt fram det nästan. Börja fråga. För jag tyckte om att få frågor om min tro. 12:46 Och killarna var såhär bara, varför är du oskuld då? Och liksom såhär och mobba mig och, men du din oskuld. Och jag bara, men vadå? Liksom, jag stod upp för det. Jag kände bara, men jag vill faktiskt spara mig till min man såhär. 13:03 Och det gav respekt. Jag märkte det, att det gav faktiskt respekt. Men sen det som hände då, när vi flyttar, jag är 14 år, på sommaren 1991, på midsommar där kring. Och sen redan i augusti så kommer vi då till kyrkan, och mina föräldrar har ju gått in som medlemmar där, i Pingstkyrkan i Uppsala. 13:30 Och då var det något som hette Café Foyé så att det var så här, Pinkkyrkan där den ligger fortfarande, den ligger väldigt centralt i Uppsala. Och dörrarna var öppna ut mot gågatan och folk kunde liksom gå och komma. Det var så här otroligt familjär atmosfär och lättsam kväll liksom. Och där står då... 13:50 kvällens solist och talare som var Åsa Valdau. Hon hette Åsa Björk då. Hon var 11 år äldre än mig, eller är 11 år äldre än mig. 14:00 Och var barnpastor där. Men när jag möter henne för första gången så är det liksom bara, åh hjälp. Jag reagerade på att hon hade en enorm utstrålning. 14:13 Och sen när hon möter mig, hälsar på mig och liksom jag ser hennes varma bruna ögon som tittar in i mina, och liksom verkligen såg mig. Det var min, jag kommer aldrig ifrån det liksom. Hon verkligen bara, hjälp att se mig, lilla jag liksom. Så här. 14:29 Och sen då, då är det augusti, sen fyller jag år i september 15. 14:36 Då kommer hon hem till mig, då har vi ju liksom mötts lite grann i kyrkan sådär, som man gör. 14:43 Och hon kommer hem, ger mig ett paket, jag kommer aldrig glömma en blån SSR med pappegoj i mönster liksom. Och jag bara, åh, då helv. 14:52 Av alla ungdomar, alla så ser hon mig. Och sen fortsatte det sådär. Och jag fick komma in i verksamheten väldigt mycket genom henne. Och fick vara med och hjälpa till. Hon hade närradion, hon hade barnkörer. Och jag fick hänga på henne. Och det var ju superhäftigt. 15:16 Det som hände då, det var utifrån det här bra självförtroendet jag hade, så var jag nog lite kaxig så jag slängde med håret. Då kom honom och sa så här, det hade nog gått några månader då. Jossan, det är så här att de andra ledarna, dina tonårsledare, de tycker du är väldigt dryg. 15:34 Liksom att du tror typ att du är något. Så att jag kommer ta hand om dig. 15:40 Och liksom det där var liksom... 15:43 Jag tar hand om dig. 15:45 Jag äger dig. Där började det liksom. 15:49 Det börjar starten. 15:50 Varför var det så att hon blev så omåttligt populär? 15:54 Ja, det där är en väldigt bra fråga. Och jag har fått så fina meddelanden idag, nu har min bok varit ute i två veckor. Men alltså, mina barnots vänner och andra som har läst och skrivit tillbaka och sagt, det kunde varit jag. Jag förstår vad du såg. För att Åsa var en magnetperson och hon var en av de stora ledarna till exempel på ett jättestort läger som hette Hampelägret. Alltså det var fler, fler, fler hundra ungdomar från hela Sverige. Och där var hon, en av talarna. 16:25 Och det var liksom många som stod runt henne. Det var häftigt att få nära henne. Och hon var väldigt naturlig i sitt sätt att tala. Och hon talade inte om Gud i molnet utan om Jesus. Hon var såhär, sån här är Jesus. Hon var väldigt tydlig i att beskriva Jesus. Och för mig var det väldigt ovanligt. Och där var det liksom såhär, okej. Det blev liksom väldigt närgånget. Och det blev ju någonting man blev väldigt nyfiken på. Och där hon började tala om, du kan lära känna Jesus personligen. 17:01 Och sen eftersom det kom så förstod man att okej, den här människan, hon känner Jesus. Hon själv liksom. Och sen var det att hon på riktigt brydde sig. 17:15 Det här att hon tog sig tid. Många ledare med all rätt höll ju en viss distans, vilket jag tycker är sunt att göra. Men hon var liksom, hon drog Hon drog en väldigt nära sig. 17:29 Och kunde sitta i timmar och lyssna. Då i början var hon inte dugg rädd om maskaran. Om man grät i hennes fan. Typ gråt du. Saker som var tuffare för människor och sådär. 17:44 Och ja, väldigt, alltså någon som inte bara sprang förbi utan hon såg. Och det ska sägas då att det var ju då människor som, jag beskriver i min bok där, andra ledare och andra som arbetade i församling som reagerade på Åsa sätt. 18:04 Där de till och med tog mig in i en rum och sa att vi måste bara säga det. Du är ny här och vi ser att du är väldigt mycket mås. Vi vill bara säga att vi andra här har talat med henne att vi tycker att hon är för kramig. Hon är för fysisk. Hon är för nära. Och vi vill att du vet det. Men då hade ju hon redan hunnit prata skit om dem. Så att jag liksom blev taggarna utåt. Och ville skydda henne. 18:27 Hon var duktig mann på all tid. Duktig retoriker. Hon visste vad som skulle komma. Precis. Så att hon kunde förbereda dig på att det skulle komma. 18:38 Och sen när var det hon, när du kände så här att nu har det börjat gå, eller du kände ju inte att det började gå långt, men när var det hon började manipulera dig? 18:50 Ja men om man skulle säga det, det som hände var ju att hon började då distansera mig från mina föräldrar genom saker hon sa om dem. Hur hon talade om dem på ett sätt som gjorde att jag inte vågade närma mig dem. Hon började prata om mina vänner. Så att jag blev ju mer och mer isolerad. 19:07 Hur gjorde hon med dina föräldrar? 19:08 Jo, det hon sa det var att din pappa är ju en högchef. 19:14 Och din mamma, hon är ju inte vidare smart. Då måste du förstå att någonting stämmer inte här. Din pappa borde ju ha en älskarina. 19:25 Hon hade fått höra att min pappa hade en övernattningslägenhet där han arbetade. Bara för att han hade många mil att åka. 19:36 och bara att ge att tala så ogrundat om mina föräldrar och för mig var det liksom väldigt allvarlig anklagelse men det gjorde bara nej men det satt ju grillor i huvudet på mig tänk om pappa liksom är otrolig, tänk om han håller på med andra och jag vågar ju aldrig säga det till dem och sen att mamma, men din mamma är ju snäll men hon är ju inte vidare intelligent så då tryckte hon ner henne i hierarkin från dig och höjde dig då ja Ja men precis. 20:05 Och sen har pappa varit svin, mamma hon är lägre rang. 20:08 Ja. 20:09 Vilket gör att du borde inte ha svar med dem. 20:11 Nej. 20:12 Och där blev det verkligen så att jag, och från att ha varit väldigt tajt, alltså väldigt tajt med dem, till att jag vågade inte öppna mig. Och sen även mot mina vänner, där hon liksom sa, men du den där tjejen, hon är alldeles för dominant. Hon liksom, du ska inte låta dig styras av henne, sa hon om den vän som jag hade. 20:35 Vilken för övrigt i nutid jag har tagit upp kontakt med. 20:40 Min vän berättar ju om hur jag hade jätteångest över... 20:45 När Åsa då började tala om det här med huruvida jag skulle gå klart skolan eller inte. Och att hon tryckte på att du behöver inte gå klart gymnasiet. Jesus kommer tillbaka, det finns viktigare saker att göra. 20:59 Men hon sa inte det rakt ut. Men nej, det är inte tid för sånt. Varför ska du sådär? 21:07 Och då berättade den här vännen vilken ångest jag hade. Det har jag inte kommit ihåg. Men vilken ångest jag hade över den här känslan av att Nej, jag vill ju det här egentligen. 21:18 Och det där såg i Åsa då att jag hade ett forum för ett annat tänk. Och det började då stängas mer och mer. 21:27 Och sen tar jag detta fruktansvärda steget ut. 17 år, nästan precis ska fylla 18. 21:34 Och flyttar hemifrån. Flyttar ut till Knutby. För då hade Åsa genomgått en separation från den mannen hon var gift med. Hon bodde upptala. Flyttat ut till människor som hon... 21:49 vad ska jag säga, lyckades fånga in och som då, hon hade ju ingenstans att ta vägen så de här människorna öppnade sitt hem för henne som bodde i Knutby. 22:01 Hemma hos andra? Ja, hemma hos en familj i Knutby då. Och det var på det sättet hur alla sina dagar kom Knutby in i bilden. Det var dit, för hon typ som flydde dit till Knutby. 22:15 Eh... 22:16 Det är ju hennes egen beskrivning av att hon har ingenstans att ta vägen. Och då fanns det människor där. 22:25 Och en man som hon senare gifte sig med var i den här familjen som hon kom inneboende hos. Så det finns många led i det här. Det är många människor som är likt mig, fångades in. 22:44 I just den här manipulationen av att tycka synd om. Vill jag ta hand om vilket det blev. Och vill jag stötta och hjälpa. 22:54 Så att jag flyttar ut. Du hoppar av skolan. Du gick inte kvar ditt sista år i skolan. Så jag gick två år. Och då hade jag så sagt höga ambitioner. Jag visste vad jag ville. Jag var liksom rätt bra betyg. Och framförallt väldigt målmedveten om vad jag ville. 23:12 Och pappa, eller jag kommer aldrig glömma att stå på knä och gråta. Gör inte det här, liksom. 23:19 Men de visste att jag flyttade i augusti och i september fyllde jag 18, liksom. 23:27 Men då tänkte jag, okej, men det kanske är som ett sabbat sår. Vi tänker så. Att det är liksom så. 23:33 Och då berättade jag också med boken om att jag var i sällskap med Samuel, som jag fortfarande är gift med. Och vi hade alltså blivit kära och träffats innan jag blev som fast med Åsa. Så vi gjorde det på egen hand kan man säga. 23:53 Och jag visade upp Samuel för Åsa och det här för oss betyder det här väldigt mycket för det var någonting faktiskt hon inte hade lagt sig i från början. 24:05 Och vi flyttade då och sen så började vi då resa tillsammans med Åsa och hennes nya man, jag och min man. 24:16 och under många olika kyrkor och det började där var stämningen på topp. Vi var ju som ett team och vi reste runt, sjöng Åkte runt på skolor, pratade mot mobbning i typ kristna termer om man nu säger så. 24:39 Och Åsa var ju den då som predikade och sen så var det, det var väldigt mycket så här nere i Småland, tältmöten har du hört talas om det någon gång? Nej, nej, nej. Nej men man ställer upp stora tält och så har man... 24:49 Möten, om man säger det. 24:51 Typ som möten i en kyrka, fast det är ett tält. För att det ska vara lättare för far. Ett stort tält, mötestält. 24:58 Så det kom ju mycket folk där och lyssnade och vi sjöng och spelade och sådär. 25:02 Men sen då så, det jag märkte var ju att det här att hon började lägga sig i och peka på saker som hon tyckte skulle behöva förändras i mitt liv. 25:15 Och det kunde vara små... 25:19 Lyft på fötterna när det går. Det går ju så tungt. Det är lite skämtsamt. 25:25 Till att det bara blev mer och mer. 25:27 Till att det blev skarpare ton. 25:30 Nu har jag sagt till dig för många gånger att du går på hälarna. Du behöver lyfta på fötterna när du går. 25:39 Till att det var... 25:41 Det blev liksom... Det blev tillrätta visningar av att... Nej, nu får du... Nu måste du liksom... Du respekterar inte vad jag säger. 25:52 Jag säger att du behöver förändra det här i ditt liv. Nu får du gå in i ditt rum och ta det här med Gud. 25:58 Och då var det de här ensamma stunderna med Gud. För mig var det någonting fint. Alltså som en bönestund. Meditation. Alltså en lugn stund. Att sitta och liksom så. Till att det blev som en skamvrå. Vänta nu. 26:14 Jag måste förändra någonting här. Men jag förstår inte riktigt hur... 26:19 Och jag kommer aldrig glömma det där. Det var väldigt tidigt när vi flyttade ut till Knutby att både jag och Samuel hamnade i det där olika omgångar. Och man visste inte riktigt när det var bra. Men man visste väldigt väl när det inte var bra. 26:34 Och då fick man liksom inte vara med de andra. Om vi kunde sitta och fika och skratta och prata, då var det så här, nej men du kan inte sitta med här nu. Utan du måste gå undan och göra upp det här i ditt liv. 26:46 Och det här liksom, det låter väldigt banalt. Eller min man, hon kunde gå på honom för han har flyttat väldigt mycket i sin uppväxt. Så han hade lätt att härma dialekter. Så gjorde han lumpen och kom hem och hade bott med en göteborgare. Så han kom hem på en göteborgska liksom. Hon bara, men vad sysslar du med? Och han fick ju inte ur sig. Han fortsatte ju att prata göteborgska. 27:09 Och det var liksom, jag kommer aldrig glömma om tvärstanna bilen, bara du går ur min bil liksom. Nu får du ge dig. 27:16 Du är inte dig själv liksom. Och då blev det ju en spänning i det där. Och det vore ju en grej om det var på skämtsam nivå. Men när det kommer till att det blev som att det här är ett uppror, alltså vi säger emot... 27:30 när vi inte gör som hon säger. Det är det här som är väldigt, väldigt allvarligt. Att med små, små steg blev det som en lära av det här att vara rätt eller fel. 27:42 Och vem som bedömde det var ju ledaren då, som står allra närmast Jesus, som vet från Guds håll och kan bedöma en. 27:56 Och när man då får känna den här känslan av att vänta nu, det här jag gör nu är någonting som är emot Åsa, alltså mot Gud. Då börjar man prata lite allvar här. 28:11 Och sen fortsätter det så här. Och sen det fruktansvärda som händer det är ju att under, jag ser det liksom, under åtta år Så förändrar Åsa min syn på Jesus. Från den här frälsaren. Alltså det som många tänker om i Jesus. Söndagsskola Jesus. Han med lammet på axeln. 28:40 Frälsaren till att det är en personlig gud. Alltså gudasånen. 28:49 Som hon står allra närmast och som hon mer och mer människor förklarar. 28:54 Och använder mot er. 28:57 Och också att det blir så här att hon är som ett med honom. Det leder till att hon börjar ju beskriva Jesus som den mest, alltså skulle han gå på jorden. 29:07 I nutid. Det är liksom top notch. Alltså vi pratar om den snyggaste. Den fräschaste. Den mest coolaste. Som du kan tänka dig snickaren. Liksom muskel. 29:21 Men världens frälsare. Och till det då drivs till att Åsa börjar bejaka sig själv som. Eftersom hon är den som är allra närmast honom. 29:33 Och börjar tolka Bibeln som att då finns det det här med det som talas om i Bibeln om bruden. Jesu brud. Det finns en brud. Hon kanske finns på jorden. 29:45 Till att tänka det kan vara jag. Och det är ju 99 då som det här börjar bli mer sanktionerat. Och det som har hänt innan dess är att 97 får vi vårt första barn. 30:00 Våran älskade dotter. 30:05 Och då var vi redan så fast i det här tänkandet, i att leva under en auktoritet. 30:17 Och det som är så allvarligt är att det här att hon såg uppror i oss eller saker som stod emot, det började hon då tala om vad gäller vår dotter. 30:30 Och jag vet inte hur mycket jag ska gå in på de här detaljerna. Gå in. Ja, vad tycker du? 30:36 Gå in. Jag tycker att det här är jätteviktigt. 30:37 Ja. 30:39 För det är liksom... Det här är liksom... Hur kan man förlåta sig själv? 30:46 Och det här är alltså så stor skuld i att... Det som händer är att vi får höra att vi är väldigt, väldigt dåliga föräldrar. 30:58 Att vi inte kan fostra vårat barn. 31:01 Hon börjar påpeka en massa saker. 31:04 Och vi levde då i vårat liv då som kom. 31:10 Åsa och hennes dåvarande man hade en dotter. 31:13 Sen 95. 31:15 Och vi hade då fått våran dotter 97. Privatliv och arbete och allt det bara gick i en enda. Alltså vi omgicks typ 24-7. 31:26 Och vi är, vi som sover över oftast där, ja men det var såhär, men sover över hemma hos oss, vi hänger helgen eller vi hänger nu. 31:36 Och är hemma hos dem och Åsa får för sig bara att, kom, säger hon till Hester då, som hon heter i boken, våran dotter. 31:49 Du ska ge mig en kram. 31:51 Och sträcker ut sina händer. Och hon vill inte. 31:56 Och hon är ju runt ett år. 32:00 Och jag försöker bara att hon är trött. Och då blir det bara, vad har jag sagt? Jag har precis sagt till dig att du har respekt. Du kan inte sitta här och ha ett försvar att hon är trött. 32:15 Och sen kommer det här, alla barn, det här är inte sunt hos henne att hon inte vill komma till mig när jag sträcker ut henne. Hon vill, hon tryckte sig mot mig. 32:25 ge mig bara en godnattkram och det började rätt lugnt till att det då blir att hon och min man då sa vi försöker rädda situationen och det här är någonting jag har gått igenom i traumaterapi nu i efterhand och gått tillbaka till det här rummet det är därför jag minns det också så väl Och det bara liksom blir den här tryckta stämningen. 32:56 Men då kom jag ihåg att jag fortfarande på ett sätt var så pass frisk i hjärnan så att jag liksom, jag vet att jag bara, hela jag bara, nej, nej, nej, nej, nej. Jag vill inte det här. Jag vill inte det här. Men ändå var det liksom som att man var som i en fast ändå i att, men jag kan ju inte bara liksom gå härifrån. Jag kan ju inte bara liksom ta mitt barn och gå härifrån. För då blir det ju som att jag gör totalt uppror. Då kan vi ju inte bo kvar, alltså... 33:21 Och då ropar hon på sin dåvarande man och säger du måste ta tag i det här. 33:27 Du måste få henne att hon ska krama mig godnatt. Och då handlar det ju inte om själva saken utan det handlar om lydnad. Säger jag att hon ska ge mig en kram innan hon går och lägger sig så är det så. Och han tar med henne i ett rum bredvid och är så vädjar jag bara hör. Det här är en väldigt snäll man i grunden. 33:50 Och hans vädjan bara liksom gör. För han anade väl också vad som skulle komma. 33:57 Liksom bara ge Åsa en kram. Hon vädjade och hon bara grät och grät. Man hörde bara grät och grät. Så går Åsa in där igen i rummet. 34:04 Och säger. 34:08 Liksom igen. Bara ge mig en kram. Bara ge mig en kram. Hon var ju otröstlig. Och det bara accelererar ju ännu mer. 34:16 Tills hon då säger bara till slut. Det här kan inte. 34:21 Man kan inte tala till rätta. Utan det här måste. 34:24 Upproret måste slås bort. 34:28 Och hon stänger dörren. Och första daske kommer. 34:35 Och liksom. Det som händer då i mig. Alltså jag vet inte hur jag ska beskriva det. Men det är bara så här. 34:46 Jag vill springa dit och ta mitt barn. 34:50 Men det är som att man är helt låst. Jag var ju 21 år. Ung mamma och fått höra hur värdelös dålig förälder jag är. Och nu har mitt barn ett uppror i sig som måste slås bort. 35:10 Vem slog den här? 35:11 Och det som händer då är att den här, som jag kallar det i boken, fostraden, Åsas dåvarande man, får utföra smisk. 35:22 Och det är inte jättelång tid men det kändes fruktansvärt länge. Och till slut så tystnade hon av ren utmattning. 35:30 Och han kommer ut och hon har somnat. 35:32 Och jag ville ju bara gå fram. 35:36 Och då säger ni, nu ska hon sova. Nu går vi och lägger henne för att hon är inte böjd fortfarande. Hon har typ inte gett sig utan hon har ju somnat av utmattning. 35:47 Och vi går med där och ska försöka lägga om henne. Ingen daltande nu. 35:52 Så er ettåriga dotter har precis blivit slagen av hennes man. Och då har ni suttit och hört henne skrika. Och du och Samuel sitter i ett annat rum och hör en dotter skrika medan hon är beslagen. 36:07 Och sen säger hon bara så här, ni ska få se. Och då är det liksom hela det här. Ni ska få se vad det här kommer bli bra när jag får ta över det här. När jag får ta hand om fostran. Då ska ni få se. Och det här har använts sen under alla, alla, alla år. 36:30 Titta vilken väl... Alltså det var hela tiden var det som att det där som gjordes när hon var liten. Att upproret stävdes, om man säger så. Hon blev en så lydig och duktig och fin flicka sen. På grund av att jag fick ta över kontrollen över ert barn ungefär. 36:50 Och det här är liksom... 36:52 Det här är liksom... Hur ska man... Alltså man sliter sitt hål. Hur är det möjligt att gå med? Och det är det här... 37:00 Jag beskriver i boken mekanismerna. Men det började så tidigt. Och det här har inte kommit fram. 37:08 Vi pratar 1998. 37:10 Och sen att det utvecklades och fortsatte. Och sen det som det senare, en hel del har ju stått om det i tidningen. Det som hände sen i den rättegång som var där då Åsa blir fälld för misshandel mot vuxna människor. Men det började redan här. 37:31 Av att slå bort ett uppror. Att det går liksom inte. 37:35 Men det är helt otroligt. Man blir så jäkla förbannad när man hör det. Och det blir så himla... 37:41 Det är en overklig situation. Att ni sitter inne i ett rum och sen så blir er ettåriga dotter slagen för att hon inte kramar Åsa. 37:51 Precis. 37:52 Och att ni sitter där då. 37:55 Och sen så är ni så manipulerade att ni vill göra saker men känner inte att ni kan för att då ni också uppror mot allt det som har gjort att ni är där sen sju år tillbaka med Jesus med... 38:14 Gud med allting. Då är det från 91 och vi är framme i 91 möte jag Åsa. 98 hände det här. 38:23 Och sen bara är det som snöbollseffekt. Och sen då och då hade hon ju inte börjat bejaka sig själv som kristig brud. Men hon levde ju i den här auktoriteten om man säger verkligen innan i att hon är den. 38:40 Alltså man säger inte emot 38:42 Hur många gånger skedde det här på en dotter? 38:46 Det vi tror är två gånger. 38:50 Det skedde ju sen också mot vår son. 38:52 Ja, sen mot vår lilla son också. En gång. 38:59 Jag vet inte hur man ska beskriva skulden och skammen av hur vi är så nedtryckta och så manipulerade hjärntvättade att överhuvudtaget gå med på det här. 39:15 Att inte stå upp för oss själva. Det är det här som är mekanismerna som jag bara längtar efter att få tala om idag. 39:24 Få hjälpa andra. 39:26 För att kunna visa på vägen ur det här helvetet så måste man berätta. Min bok är extremt utlämnande och präglad av en enorm... 39:43 självreflektion, men också att jag har fått så otroligt mycket hjälp idag, professionell hjälp. Att se, man kan inte blama sig själv hela livet, för sånt man inte, alltså det går inte. 39:58 Och jag kan inte heller leva med hat och bitterhet. Alltså jag skulle gå sönder. 40:04 Och dit det ledde till då. För nu är ju historien i väldigt många. Det finns så mycket i det här. 40:15 Många led i det här. Men det som blir då är att vår familj. 40:21 Vi blev ju, det var ju liksom uttalat, vi är som ungefär, ni är satta på jorden för att finnas för mig. Det var ju det Åsa rakt ut sa till oss. Vi var som en tjänstefamilj om man säger så. Så att allt vad vi var och ägde och hade blev liksom hennes. 40:41 Och hela det präglade oss i allt det vi gjorde hela vägen, att ge oss själva för Åsa om man säger så. 40:53 Precis, och det var ju så också som era barn växte upp i. Att ni var andrahands. Ni var slavar för att tillfredsställa Åsa och hennes familj och hennes barn var högre än era barn. Jag måste bara säga så här, jag blir så jäkla förbannad när man hör det här. Jag blir så himla irriterad. 41:14 Och då kom vi in på, det här tycker jag också, det är otroligt, otroligt känsligt. Sen så vet vi också, vi kommer komma in tyvärr på varje grej i den där Men jag förstår som mamma och pappa i det här att det är enormt tufft. 41:34 Ni var ju totalt hjärntvättade. Jag tycker heller inte att ni ska... Ni visste inte bättre. Ni visste inte bättre då. Nu vet ni bättre. Och ni har fina barn idag. Du visade bild på dem precis innan. Du verkar må bra och allting. 41:54 Men ni visste inte bättre då. Men tack för att du delade med er av det här. Och man blir bara så himla lack. 42:01 Och det jag verkligen vill säga. Och som jag framöver i mina föreläsningar kommer att tala om. Är just det här. Stå upp för dig själv. 42:11 Var lojal mot dig själv. 42:14 Och märker du, för det är det jag ser. 42:17 Jag reagerade i början. 42:20 Det gjorde jag. Men blev ju totalt nedklubbad. Men det man skulle vilja säga för att varna, om det kan komma till varning, om det kan komma till hjälp. 42:33 Är ju att om du försöker och du inte blir bemött med respekt i saker. Alltså människor du möter, människor som du känner, kontrollerar eller vill styra dig. Och du inte blir bemött med respekt. Gå. Vänta inte, gå. 42:52 Det är vad jag vill säga. Och stå upp för dig själv, vara lojal mot dig själv. 42:57 Tänk om jag hade gjort det där. Och det är som sagt. Det går inte att tänka och leva så. Tänk om, tänk om. 43:05 Vad sa du och Samuel till varandra den kvällen? 43:10 När ni var själva? 43:11 Precis. Det som är otäckta är att se. Det där var ju som en av alla kvällar. Vi var ju inte själva. Som då. Vi fick inte prata med varandra. 43:18 Jag förstår. De hindrade den grejen. 43:20 Och vi liksom vågade aldrig. Vi har aldrig någon gång under de här åren vågat bara prata sinsemellan. För mig blev det ju verkligen så att Och Åsa blev ju som min gud och det är det jag beskriver längre fram i boken. Alltså hon blev och jag var livrädd för den guden som hon blev. 43:43 Som att hon ser mig och vad jag än säger och gör och det här liksom. 43:47 Och sen att jag mötte henne så mycket. 43:51 På så nära håll där hon ser som rakt igenom mig så jag visste att skulle jag snackat, skulle jag ha öppnat mitt hjärta för Samuel och gråtit och då skulle hon fångat upp det och det var det hon gjorde i saker och ting. 44:04 Vad skedde sen då? Vad är det för stor sak som skedde efter det här i tiden? 44:11 Ja, det är egentligen väldigt många olika saker. Men det jag beskriver i boken är ju detta fruktansvärda som sker. Jag behöver inte gå in på de detaljerna med 99 då. För då har jag alltså Helge Fosmo och hans dåvarande som han... Så man kan säga då Åsas... Helge Fosmo är då Åsas högra hand. 44:30 Ja. 44:31 Också pastor. 44:33 Precis. Han hade ju alltså flyttat till Knutby. 97. 97. 44:42 Så samma år då som vi får vår dotter flyttar han till Knutby. 44:47 Jag ska säga att jag kommer inte ihåg när han blev liksom pastor men han jobbade ju då som i ett, vi jobbade ju som ett team där i kyrkan kan man säga. 44:56 Många av oss hade andra lite småjobb på sidan om och sen jobbar man ju väldigt aktivt i kyrkan för att bygga upp verksamheten. Och det startades en bibelskola. Det var egentligen så Helge kom då och skulle börja tala på den här bibelskolan tillsammans med Åsa och andra. 45:16 Men det som, om man säger vad är det nästa tragiska, det är ju då när Helges fru, dåvarande fru, dör 1999. 45:26 Vad som sker i det. Men denna fruktansvärda död vi kan inte gå in på alla de detaljerna för det är liksom där jag jag kommer aldrig glömma hon har precis Helena dött och jag står i Helges hus för att vi blir om liksom Åsa säger ni får bo där för att stötta Helge och hans barn Och jag står i huset och går förbi kontoret där Åsa och Helge pratar. 45:58 Och Åsa säger till Helge att det här som har hänt nu, det får inte ta fokus från mig. 46:04 För jag är den viktigaste. 46:07 Jag är centrum och du kan inte låta det här uppta ditt huvud. 46:13 Och det är ju då 99 där i kring, det är ju då hon börjar bejaka sig själv som kristig brud. Och det här var ju fruktansvärt omskakande, det var ju liksom en nära vän till oss. 46:26 Och det som hände, det var att Helges, var de fru då eller Helen? 46:34 Ja, de var ju tre barn. 46:37 Hon var 27 år gammal och hade tre år barn. 46:39 Tre barn. 46:41 Hon hittades död i badrummet. 46:43 Precis. 46:44 Hur hittade hon död? 46:46 Hon hittades död av Helga. 46:49 Han hittade henne, ja. 46:51 Det som händer då är att min syster och hennes man är hemma hos oss i kapellet. 47:02 Jag och Samuel bor ju, när vi gifte oss, 1997, så flyttade vi hem i den här lägenheten som Samuel bodde i från början. Så där bor vi, det är liksom vårt lilla första hem om man säger. 47:15 Och min systers man, de är på besök. Och Samuel ska åka och lämna tillbaka Helges bil som vi har lånat. 47:25 Och sen har det gått löss mellan barnen. Så att Samuel, jag säger bara, vill du ta med luskammen vi ska låna? Så Samuel kommer in i Fosmoshus denna lördag. 47:37 Och Helge och Helene var sjuka. Så de ligger uppe i sovrummet. Men Samuel ville bara säga att nu har jag lämnat bilen. Och det var så här, det kanske låter helt sjukt att man går inte in till något som har varit sjukt dessutom. Men vi levde så fruktansvärt nära in på varandra. Det var bara så. Så han går upp och säger bara till Helge att nu har jag lämnat bilen. Och då när Samuel kommer, då flyger Helge upp ur sängen. 48:07 Och typ bara, vart är Helen liksom? 48:10 och rusar fram till badrumsdörren som är låst. Och börjar rycka liksom. Och hör att vattnet, jag vet inte om vattnet pålar eller något sånt där. Det här är ju vad Samuel har beskrivit för mig då, det som sker. Och han, jag vet inte om Samuel själv erbjuder mig att jag ska gå och hämta något för att försöka få upp dörren. Så han springer ner efter något verktyg att ska öppna dörren. Och när Samuel är på väg, kommer upp, då har Helge fått upp dörren. 48:39 Antingen vara låst eller inte, vi vet ju inte detaljer, att han bara stod och hittade på eller så vara låst. 48:46 Jag vet inte alla detaljer i det här. 48:49 Eller så hade han också låst den utifrån. 48:51 Precis. 48:51 Och sen har han låst upp den utifrån. 48:53 Ja, och han har fått upp dörren och när Samuel kommer in så ser han hur Helge är på väg och drar upp Helene ur badkaret. 49:04 Och Samuel är ju genom brand, han var ju utbildad i lumpen till räddningsman så han visste ju tack och lov vad han skulle göra. Så han försöker börja göra hjärt- och lungräddning om man säger på henne. 49:18 Och min systers man som också kom till undsättning och han också utbildad. Så de två... 49:27 till, jag vet inte vem det var som larmade men tills brandkåren kommer så gör de allt för att rädda Helens liv och sen kommer det till sprangkåren och hon körs in och på sjukhuset dödsförklaras hon och det här är ju, det är så mycket spekulationer vad är det som har hänt, vad, när dog hon, hur dog hon Men detta fruktansvärda i att hela vår hjärna var ju det här, hon har ramlat i badkaret. 50:03 Det var ju liksom det som... Var det fyllt med vatten, vet du? 50:06 Ja, det var det ju. Det var ju vattenfyllt. Hon har ramlat i badkaret. 50:12 Så det var en drunkningsolycka, om man säger så, det officiella? 50:15 Nej, det som beskrevs var att hon dog avslaget. 50:21 Av att hon hade fallit och slagit huvudet mot duschvredet. 50:27 Men alltså, men polisen lägger ju ner förundersökningen. Och jag kommer aldrig, vi bodde ju i huset där för tre barn. 50:37 Ja, det är helt otroligt. 50:39 Som har misst sin mamma liksom. 50:40 Det är helt otroligt. 50:41 Och försöka rädda situationen. Jag kommer aldrig glömma den här första natten. Vi ligger där utanför. 50:48 Det var så här, vad är det som händer? Och sen när polisen kommer, knackar på och jag öppnar dörren och de håller i det här duschfredet i handen och ger det till Helge. 51:03 För de hade liksom undersökt det. 51:05 Alltså det är samma, har man varit med om det här? 51:10 Och sen läggs det ju ner då. 51:12 Hur vet du om de där tre barnen mår idag? 51:14 Jag vet faktiskt inte. 51:16 Nej. Det är så himla hemskt alltså. Och så himla märkligt, de här sakerna. Att det inte gjordes en rejäl förensökning. Att man så här... Alla tecken tyder ju på att det är han som har dödat henne. Och att han nu också blir frisläppt. Nu... Vilken dag som helst. 51:34 Det är helt otroligt. Ett liv som berövas från tre barn. Det blir också så himla... Jag blir så himla förbannad. 51:43 Ja... 51:43 Och det är tragedier. Och det är det jag menar också. Att det är så otroligt många drabbade människor i det här. Hårt drabbade. Så otroligt hårt drabbade. Och familjer som är splittrade. 51:57 Och det är mycket det som har drivit mig. Att skriva min berättelse. För att jag tycker det har inte... Alltså det är många böcker som har skrivs. Allt som skrivs. Jag tycker det är bra. 52:08 Många olika delar. Många olika bitar. Den här sista nu HBO-dokumentären, alltså det är bra det som framkommer för att det är, det behövs många olika bilder på det, eller man ska säga infallsvinklar på det. 52:26 Men det jag själv känner och det jag kan stå för, det är ju min berättelse, vad jag själv har varit med om. 52:31 Och det är det jag vill försöka hålla mig till. För att det är det jag verkligen kan berätta. Hur var det för mig? 52:41 Och här hade inte ni en... Ni tänkte inte en enda tanke på att det var han som hade dödat dem? 52:47 Nej, nej, nej. 52:48 Inte en enda? Nej. 52:50 Det fanns inte i huvudet. 52:53 Inte överhuvudtaget. 52:54 Men om man går på det nu då. 52:58 Kan Åsa också varit involverad i det här? 53:01 Och där är det ju så att jag känner en lättnad över att saker och ting tas som det gör nu, att man vänder på stenar, att man tar reda på hur var det egentligen? 53:15 Och jag kan säga att jag får den frågan, det är som att golvet under mina fötter försvinner nästan. För det är liksom så fruktansvärt. Vad är vad? Vad har hänt? Och jag är glad att inte jag är den som behöver bedöma i det här. 53:30 Men jag kan stå för att berätta om det, vad jag själv har varit med om. Och jag hoppas verkligen att alla delar, om det finns saker som inte har kommit fram, ska framkomma. 53:42 Men det som är som en röd tråd igenom är att det fortsätter den här osunda, om man har gått i min relation med oss, att leva så i att vara totalt lojal mot en människa som jag drivs till att tro är som min gud. 54:06 Och som har makten i sin hand. Alltså över liv och död. Alltså det kom ju till att... Jag vet att hon kunde säga gånger i väldigt pressade situationer. Men gå då Jossa. Du är fri att gå. 54:20 Men du vet vad som kommer hända då om du går. 54:23 Och det är liksom den här... 54:27 Att bli så fångad i huvudet. Det är det som är när man sitter här idag på andra sidan. 54:36 Att hjärnan blir, och för mig, det blev som ett tunnelseende. Det var bara för att klara av att leva. För det var ju 180 knyck. Tempot bara skruvades upp mer och mer och mer. 54:55 Och för att klara av att fixa det här, hur ska jag fixa det här, så var det bara ett enda tunnelseende. 55:04 För jag visste att konsekvenserna sköter jag inte mina uppdrag. 55:11 Så det det ledde till sen var ju att jag fick fysisk bestraffning eller att bli förskjuten, att inte bli godkänd om man nu säger så. 55:24 Och den här järntvätten den bara fortsatte ju och fortsatte och fortsatte. Och att komma till att till och med liksom det blev normaliserat för mig. Att få stryk. Och jag tänkte att det är mitt fel. 55:41 Du blev slagen av? Av Åsa. 55:45 Och det börjar ju runt 2008-2009 där någonstans. Och det är det här som är När vi började efter att ha brytit upp och förundersökningen började slutet 2017-2018 och jag sitter hos polisen och ska börja, vad har jag varit med om? 56:08 För första känner jag mig som en rymdvarelse. Hur ska jag förklara det här? Och sen, hur slog hon? 56:14 När slog hon? 56:18 Under så många år och det bara det ena gick in i det andra till att försöka sovra ut vad var vad och när var vad och vad är inte preskriberat och vad sticker ut av de här slagen. Det var fruktansvärt tufft men jag är enormt tacksam för rättsprocessen och det vill jag verkligen säga till Människor som kanske står och funderar om de ska våga anmäla, våga stå upp för dig själv. 56:51 Och vet att en rättsprocess är väldigt, väldigt viktig för att få faktiskt bli hörd. 57:02 Men det blev ju så att de här fysiska slagen och det som stack ut i mitt fall det var ju då Det blev då fyra yppa åtalspunkter. Det är liksom i toppen av ett isberg. Och där var det bland annat min advokat Elisabeth Massefritt som sa det att du kommer kunna berätta i din bok mer. Men här är det liksom i jämförelse med allt så var det verkligen bara toppen av ett isberg. Och du får tänka så att du kan berätta i din bok mer. 57:32 Mera detaljer och det är det jag har försökt att göra. 57:35 Att beskriva hur hon slog och varför hon slog och på vilket sätt. 57:42 Du berättade om när hon slog dig med en stålslev. 57:47 Ja, precis. Det var ju 2012. 57:51 Det är ju preskriberat och inte någonting som Åsa blev dömd för. Men det som hände var att hon hade en stålslev och slår mot mitt huvud så att det börjar rinna blod. 58:07 Och det här var ju ett av... 58:09 En av de få gångerna när jag skulle göra något annat. Min son skulle gå manikäng. 58:16 vår son föddes ju 02 och han var ju tio år och skulle gå manikäng på ett modevaruhus och jag ska iväg och det här liksom antagligen var det väl väldigt laddat för att jag skulle göra något annat än att bara vara hos henne och jag vet att hon ropade ja men går du på ditt viktiga och jag förstod inte vad det var som hände men Det som händer är hur hon på nära håll står och slår med stålsleven mot mitt huvud. 58:53 Så att blodet rinner. 58:57 Och huvudet dunkar och jag springer i förtvivlan. Och det enda jag har i huvudet är vad har jag gjort? Vad har jag gjort som har orsakat henne? Att hon behöver slå mig så här. 59:06 Och jag skriver i panik med sms och försöker förlåt. Jag ska säga förlåt. 59:14 Och det är också den som tog vid efter att Helge försvann i bilden var ju Urban som kom in som Åsas närmaste nummer två då, efter Helge. 59:25 Och han ringer till mig, han brukar aldrig ringa mig. Och han säger, vad håller du på med? Jag bara, förlåt, förlåt, förlåt. Du kan ju inte skriva till Åsa att du har panik. Du skrämmer ju henne. Så då fick jag skämmas för det. 59:37 Så du blev slagen stålslev? Ja. 59:40 av henne så du blöder och sen skriver du förlåt, förlåt att du har panik och då så får du utskällning för det men det jag ska säga det som Åsa blev fälld för i mitt fall var ju när hon dunkade mitt huvud mot en sten en ojämn stenvägg och sparkade mig i magen så det är de två åtalspunkterna som hon är fälld för i rätten och det är vilket jävla as jag är så jäkla förbannad alltså Det fruktansvärt allvarliga är att man kan komma till den punkten, platsen. 60:16 Att man dels tänker att det är ens eget fel. 60:20 Det är vidrigt. 60:25 Att du är inne i det. Jag vet också att folk som blir misshandlade hemma, som har tuffa barndomar, det är svårt också. 60:35 Man anklagar sig själv. 60:37 Exakt. 60:38 Och då konstant också få höra att det här är ditt fel. Och att du är värdelös. Att du är som du hörde, klumpig. 60:48 Och alla de här bitarna. 60:50 Och att till och med, vi har inte ens pratat om det, men vad är en jäkla kogrupp som hon har hittat på? 60:56 Och allt möjligt. Så blir det att det är... 61:01 Det är väldigt lätt att se det på utsidan. 61:04 När man ser de här grejerna. Men det fattar du själv att det inte varit fel. 61:12 Man förstår ofta inte själv. Och framförallt när man har en person som betyder väldigt mycket för en. Som säger saker konstant hela tiden. Så blir det på något sätt ens egen sanning. 61:23 Och i det här fallet var det ju verkligen som att man stod under dödshot. För att man visste att hon besitter den högsta auktoriteten. Det var ju så som jag hade tänkt. 61:35 Från 1991 och sen i olika grader till att tänka om henne som närmast Gud. Närmast Jesus. 61:45 Med makten. Alltså hon sa, jag kan binda dig. 61:50 Hon sa det rakt ut. Andligt sett. Och säger jag att du är bunden, då kommer du aldrig loss. 61:57 Och då är man liksom körd. Och det här är ganska svårt kanske för någon att förstå som inte är så insatt i Bibeln. Men för mig var det på blodigt allvar att jag blir bortom räddning. Jag är körd, jag är liksom dubbelkörd. 62:14 Men Samuel i det här läget, berättade du för honom att du blev slagen med stålslev och blöd och allt sånt? 62:21 Nej, det gjorde jag inte. 62:22 Du gjorde inte den där? 62:24 Samuel och jag pratade ju som sagt aldrig så. Sen var ju han också väldigt, väldigt nära. Och senare när det blev bara mer och mer en normaliseringskultur. För det var ju fler än jag som blev slagen. För att Åsa behövde slå bort uppror. Han själv blev slagen av Åsa. Så blev det ju som att vi tänkte inte om att hon slår. 62:47 Var det inte någon som tänkte slå tillbaka eller dra en spark på honom? 62:51 Det var säkert. Och jag tror säkert att det var många som på det sättet var friskare i att de vågade reflektera mer. Men jag kan verkligen säga att jag vågade inte reflektera. Jag kom till en plats där jag inte vågade... 63:08 Tänka liksom. För jag visste det. Att går jag härifrån och tänker så här. Vid ett tillfälle när hon sparkade mig i magen. Så gick jag hem. Tog upp telefonen. Det här står i förundersökningen. Och tittade. Vad kan hända när man blir sparkad i magen? Och bara det var ju liksom så här. Vad gör jag nu? Jag blev liksom. Då kom det en så här reflektion av att. Men tänk om något går sönder. Tänk om jag blir sjuk. Eller liksom så här. 63:35 Men annars så var det ju faktiskt så här att jag tänkte inte ens om det att nu slår hon mig. För hon skulle ju slå bort upproret så det var inte att nu misshandlar hon mig. 63:48 Utan det kom... 63:50 Och faktiskt första gången jag ens tänkte det, det är efter att vi har kommit loss. 63:56 Så, nu hoppar jag lite fram då, men så blir jag ju gravid. Det har jag absolut inte planerat, men det är helt fantastiskt. Vi får en sladdis. Och när jag skrivs in 2017, då i början på 2017 på barnmorskemottagningen så finns det något som heter orienteringssamtal. Där de ställer frågor om ens hälsa och sådär. Och så får jag den här frågan, har du varit utsatt för våld i nära relation? 64:23 Och det är första gången. Vad är det jag hör? En myndighetsperson eller någon annan, bortanför Knutby, bortanför allt, sitter framför mig, en barnmorska, och ställer den här frågan. Och det är första gången jag reflekterar. Våld i nära relationer. Och jag får säga det, jag får berätta det. 64:48 det är inte min man utan det är en led och försöka börja men det är liksom första gången sen tog det ju lång tid i terapi att liksom börja inse att det är ju våld när jag liksom började förstå när hon bet mig i ansiktet alltså bara såhär hon har bitit mig i ansiktet hon bet mig i ansiktet var det någonstans 65:13 Gjorde den bara av ren aggressivitet? 65:15 Det står om i boken. 65:18 Hur hon gjorde det och varför hon gjorde det. Och vad som hände. 65:23 Och bara det. Jag har blivit biten. 65:27 Det var också efter att vi hade kommit loss från sekten. Biten i ansiktet. Jag började söka. Det är juriskt. Har jag varit med om det här? 65:40 Hon tog en gaffel och högg i min hand. En liten, liten sylvass gaffel. 65:48 När ni satte åt eller? 65:49 Nej, det var när jag var ensam med henne. Jag har otroligt mycket ensam tid eftersom jag behandlade henne. Jag tog ju hand om hennes kroppsvård. Zonterapi och allting gjorde det mot henne. Precis, jag var ensam med henne i ett badrum. Och hon som jag alltid vill komma in med frukost. 66:08 Och någonting gör att utlöser att hon... Tar tag i min hand och hugger. 66:16 Och så vidare. Och det här. Det hemska är att. 66:19 När jag har skrivit min bok. Och jag kan känna. Nej jag har inte överdrivet snarare. Jag kommer på på. 66:26 Mer och mer och mer. 66:28 Episoder och saker. 66:31 Och det är. Mekanismerna bakom det här. Är ju detta som är. 66:37 Som jag känner är viktigt att tala om för att förstå hur kan det här ske. Och det jag vill med min bok är ju att berätta om vägen ut. Och för att kunna göra det så måste man tyvärr beskriva detta hemska allt som har hänt. 66:53 2001 så hamnade Helge Foss i strid då med djävulen och blir akutsjuk. 67:03 Och då så kom han på en typ av medicinering för den här striden. Vad var det för någonting? 67:11 Och det är återigen det här, nu vill jag ju berätta mitt perspektiv. Alltså vad mötte jag av det där? Alltså vad hörde jag själv av Helge? 67:21 Och det är ju att han, alltså han blir ju så pass, och det här var ju efter att Åsa började bejaka sig själv som kristig brud, så var ju detta så extremt liksom stort, alltså världshistoriens största grej liksom. Och det här är ju djävulen jättemot då såklart. Jesu brud är på jorden. Det är klart att han ska stoppa det här. 67:44 Och Helge går in då i någon typ av 40 dagars bön. Likt hur Jesus frestas i öknen i 40 dagar för att stå emot djävulen. Det här står ju om i Bibeln. 67:57 Så det jag kommer ihåg är att Helge blev väldigt, väldigt dålig. Alltså han blev fysiskt liggande. Och sen blandade det att han blev så dålig att han åkte in på sjukhuset. 68:09 Och jag och Åsa vid ett tillfälle besöker Helge, det är något jag skriver om i boken också. 68:15 Där han beskriver liksom, han visar mig och Åsa sin hand. Han har liksom rimärken för att han har slagits liksom mot andra då ungefär. 68:27 Bara då, att man inte tar sitt pick och pack och drar liksom, det är ju bara okej. 68:33 Hur i hela världen alltså. Men det var redan så insyltat i hjärnan av att det här är en andlig strid. Och det Helge gör är så viktigt. Och det var det att han bad så intensivt så att han till och med blev fysiskt påverkad av det och sen i det och det är det som är något jag kan inte för mycket uttala det får ju liksom Sara Svensson själv prata om hur det gick till och det har ju hon även gjort också men i att Helge utsåg ju den då som i media har kallats barnflickan att vara som en stöttare för honom kan man säga i den andliga striden För att finnas där. 69:20 Och sen det vi har förstått och förstår är ju hur denna hjärntvättmanipulation drivs till att få Sara att bli helt styrd av Helge. 69:36 Men det var ju det av den här andliga striden. Och mitt i det då så är ju... 69:41 Åsa hela tiden väldigt, väldigt, alltså beroende av Helge ska jag säga, beroende av att Helge gör det han gör för att Jesus ska komma tillbaka, det är ju det det handlar om. 69:55 Jag har också läst det som Sara Svensson har skrivit. 70:02 Helge Fosmo blir sjuk och då kommer han på den briljanta idén att det enda som kan medicinera mig är Sara Svensson och det är sex. 70:12 Det var ju någonting som man absolut inte hade någon aning om utåt sett. 70:16 Så att då så kom hon dit och då så utåt sett så var det att hon skulle ta hand om honom när han är sjuk och sådana grejer men han hade, men han som han hade skrivit själv eller sagt själv såhär att nej men han, han behövde ju ha bara massa sex, vi hade sex dygn runt bara för att det skulle bota mina demoner. 70:32 Bekämpade bonnerna med sex. 70:35 Och när hon lämnade rummet så hade han då skakningar och svimningar. Att hon behövde komma dit och ha sex med honom för att han skulle klara av den här fighten mot demonerna. Det är ju som att läsa en jäkla mörk sagobrätt att säga det här. 70:51 Verkligen. Och det här är ju så... 70:55 Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva. 70:57 Men det här stämmer ju också med det som även... Det här är ju flera aspekter. Vi kommer snart komma in på den också. Vad som händer med din dotter. Som en liknande grej. Men också om man går på Åsa då. Kristbrud. Så blir det så att hon blir... 71:12 Hon är då kristbrud. Hon kommer ju på att hon är sänd från att Jesus talar med henne. Hon är den sändan. Alla ni måste passa upp på henne. Ni måste bygga upp det här drottningpalatset. Så att hon ska vara klädd på ett väldigt bra sätt. Ni masserar henne. Ni är som slavar för henne. Med shopping. Du tog massa städjobb bara för att få in pengar till henne. Har man gjort fel så kan man skänka pengar till henne. Hon hade massa slavar runt omkring sig som gjorde allt för. 71:38 men det hon också hade och det här jag tycker också var såhär vad är det här för någonting det här är ju next level och det är det som är så himla speciellt med allt det här att i en kristna tron man ska inte ha sex i sina äktenskap och det är ganska styrt här så är det ett stort jävla sexnästa allting det är ju såhär tvärtom från också den här supertron så berätta vad är en lyckstolp över något 72:00 Det är någon som lyser upp hennes väg för Jesus och hjälper henne, ger henne. 72:08 Om man säger så här, någon som ser henne på ett speciellt sätt, som servar henne, som underlättar för henne, som ger henne gåvor. Jesus fanns ju inte på jorden och kunde ge henne de här gåvorna och uppmärksamheten. En äkta gentleman. 72:24 Men hon hade sex med sina lyckstolpar. 72:26 Nej, det tror jag inte hon hade. Inte sex hur som helst. Men det jag vet idag är ju att hon och Urban och Helge hade det. Men hur det gick till vet jag. 72:37 Hade Urban och Helge sex med honom också? Nej, nej, nej. Nej, men att 72:46 Det kan jag inte säga det. 72:48 Och jag kan ju bara stå för vad jag själv som sagt vet idag. Och det jag har förstått är att det har förekommit kyssar, beröringar. Men sen vad som hände exakt, det kan ju bara de som har varit med om det prata om. Och det är ju fruktansvärt att... För de här männen som har tvingats, likt mig, komma i detta slavliknande förhållande. Det är fruktansvärt tragedi. 73:16 Nu vill jag gå in på nästa del. Och det är ju vad som händer 2004. 73:25 Vad händer 2004? 73:27 Det är en väldigt viktig del. 73:29 Ja, verkligen. Det som har hänt då är ju att när våran son föds... 73:38 Det har kommit till ett läge där Åsa har tvingat mig och min man att flytta hem till hennes hus. Vi bor där, under hela min graviditet så bor jag i Åsas hus. Och när vår son föds så det jag förstår idag är att den uppmärksamheten som min son föds. 74:00 Fick han mig. Klarar hon inte. Så det började bli där att det hettade till. 74:06 När jag skulle amma så började hon att det låter så äckligt. Och dina stora bröst, vilket hon har mobbat och honat mig för extremt mycket. Du kväver ju honom med dina stora bröst. Hur det låter. Det blev äckligt omkring amningen. 74:23 Till att det ledde till att jag blir utkastad från hennes hus. 74:30 Jag och min lilla son och bara någon dag efter så blir hela vår familj deporterad om man säger nu. Från att tvingas bo där till att nu passar inte att ni kan inte vara här. 74:46 Och att vara i det läget att man inte får stå rätt till hos Åsa. Det är det värsta man kan drabbas av. Och då bestämmer Åsa i alla fall. För vi har i det läget ingenstans. Vår lägenhet hade blivit lovad till någon annan. Ja, det är en lång historia. Men då får vi flytta hem och hyra inne i ett hus. 75:09 Ganska nära Åsas hus. 75:12 Och i detta hus... 75:15 bor den skottskadade mannen. Så det som händer är att den 10 januari 2004, då har vi alltså bott ett helt år i grannhuset till Åsa, jag och min familj. 75:29 Den skottskadade mannen, han som sköts då, när var det? 75:34 Det är alltså samma natt. Det är alltså 2004. Ja, precis. 75:39 Så att vi är i huset, jag och min familj. Jag vaknar av skotten. 75:47 I det huset där Sara gått in. Så i det huset bor vi i. 75:55 Och samma natt dör ju alltså då Alexandra, Helges fru. 76:03 Och nu vet man i efterhand att det var då barnflickan, Sara Svensson, som gick in först hos, vem var det först hos? 76:14 Det är ju först hos Alexandra. 76:17 Först hos Alexandra, gick in ditin och sköt tre skott. Precis. Och då var det att hon var ledd av Helge Fosmo. 76:31 För att det var ju Helges fru och deras hus. Så att han visste ju om hela tiden. De smsade med varandra med bakdörren öppen och det här. Hon gick in där. De pratade om innan då också. 76:49 De pratade bland annat om att man skulle röka tändan eld inne i huset. Men då sa Helger att det är bättre att skjuta istället. 77:00 Och då så gick hon in där, sköt tre skott, hon dog. 77:06 Sista hon sa var någonting i stil med aj. Ja, precis. 77:08 Det är ju... 77:11 Och sen så dog hon. Och sen efter det gick hon in till grannhuset. 77:17 Och skulle döda... Patrik hette hon? Nej. 77:22 I min bok kallar honom Kristoffer. 77:24 Kristoffer, ja. I min bok kallar honom Kristoffer. 77:28 Den skottskadade mannen. 77:29 Den skottskadade mannen. Och då gick hon in och skulle döda honom. Och det var... 77:36 Och varför det här skulle döda, det var då, som jag har förstått det, förrätt mig om jag har fel, men det är ju för att Helge Fossma hade ju en relation med barnflickan och en relation med den skottsade mannens fru. 77:49 Så att han hade sexuell relation med båda två och plockade då bort sin egen fru från det och sen ville han plocka bort den andra mannen från det. Han kanske, jag vet inte, dövet du blev säkert bättre, men kanske ville ha en relation med båda två eller såg de två som något typ av hinder. 78:06 Men då räddades Kristoffer i det här fallet av att dörren till en sovrum var låst. 78:14 Precis och den är alltså låst för att vi bor ju där då sedan ett år tillbaka. Så drygt ett år har vi i vår familj bott där. I det här huset. Och blev liksom deporterade dit. Och våran lilla son då har då hunnit bli så pass att han började nå upp till dörrar. Så han liksom gick och kände på dörrar. 78:37 Och då hade då Kristoffer börjat låsa på natten. 78:43 Vilket såklart inte Helge och de som har planerat det här kände till. 78:50 Extremt ovanligt. Hur många låser sin sovrumsdörr överhuvudtaget. Man går ju ofta på toaletten eller går och kissar. Det är säkert typ ingen som gör det. 79:02 Och därför när hon kommer fram då till sovrumsören knackar på så är den låst. 79:08 Och jag blir väldigt, väldigt berörd när jag tänker på det här. För jag pratade faktiskt med Kristoffers mamma för inte så länge sedan. 79:17 Och då sa hon faktiskt det att man kan nästan tänka det att eran lilla som kallas i boken John räddar livet på Kristoffer. 79:29 Och han kommer upp Och tänker att i god tro står han där i sin morgonrock. Ska öppna sovrustören och bli skjuten. 79:39 I ansiktet. 79:41 Och i bröstet. Nu börjar jag lite osäkra här. 79:47 Jag tror att det är ett tåskott. Men lyckas överleva. Så det är helt otroligt. 79:55 Och sen i sitt blod larmar och min man tar över larmsamtalet. Och sen till saken hör att Sara, när hon går ut, för att hon var ju så totalt hjärntvättad och tänker sig att jag måste göra allting noga. Så hon tänker tanken, jag kanske ska vända tillbaka för att se så att han verkligen är död. Men då ser hon ju hur lamporna tänds i huset. Så hon vågar ju inte gå tillbaka igen. 80:18 Hon gör det, hon går alltså in och mördar honom och då är ni i samma hus. 80:22 Ja. 80:23 Det är så helt, det är helt otroligt. 80:26 Det är helt otroligt. 80:27 I HBO-dokumentären som har kommit ut, då pratar man ju om att, eller då säger ju Helge Fossmo i den att det är Åsa, alltså kristig brud, som ligger bakom det här mordet. Att det är hon som manipulerat Sara Svensson att begå det här mordet på Alexandra Fossmo och på hans fru. 80:48 Mm. 80:49 Och där så ställer inte heller Åsa upp i den här dokumentären och det är en fråga som man låter vara osagd i den här dokumentären som man lämnar öppen. Vem var det egentligen? Var det båda två som låg bakom det här mordet? Var det Helge eller var det Åsa? Och sen lämnar man upp den. Och väldigt många spekulerar i också att det var Åsa också som var delaktig i det här mordet. 81:16 Vad tror du om det? 81:18 Ja, det som jag själv tror, eller vad ska jag säga, och vet är ju det jag har varit själv och varit med om. 81:26 Och det är ju... Om jag bara går till det så är det... 81:33 Över alla gränser. Att utsätta människor. 81:37 För fysisk våld. För psykisk och fysisk nedbrytning. Sen huruvida. Delaktighet. Jag kan omöjligt svara på det. 81:48 Men jag hoppas. Och jag tycker det är bra att saker och ting. 81:53 Tittas över. 81:56 Så att saker och ting kommer fram. Hur egentligen det var. Jag kan bara gå till mig själv. Att. 82:03 Hur jag själv var så hjärntvättad att skydda. Det var ju det jag förstått från första början där redan i Uppsala. Att jag skyddade Åsa när andra kom och kritiserade henne. 82:14 Och hela vägen. Hur mitt skydd mot henne. 82:19 När jag själv har varit i de svartaste och svartaste. Det kom ju till... För det som hände var ju att... Innan 2004 så... 82:32 Och deporterades ju Sara från Knutby. Alltså hon blev ju så utanför nåd och utanför allting. Och saker som hände där som gjorde att Helge säger till Sara du lämna Knutby. 82:46 Och samma sak hände mot mig. 82:49 Strax innan. En månad innan. Så har jag kommit i ett sånt där läge. I att jag var så pass fel. Så jag får höra. Du kommer få lämna. 83:01 Du får lämna. Du kommer alldeles mer få se dina barn. Du får alldeles mer se din man. Du får liksom. 83:06 Och jag tänker verkligen att, och där kan jag se hur hjärntvättad jag var. För jag tänkte faktiskt så här. 83:14 Om jag kommer på psyket, eller vad händer med mig? Inte ett ont ord ska falla på Åsa, för det får inte komma fram. 83:24 Så att folk tror att hon är sjuk i huvudet. Alltså så pass skruvad i huvudet var jag. 83:32 Och det som gjorde att jag fick vara kvar, det var att av en händelse då, så kommer Åsas man. 83:40 Precis, alltså det var på sekunder. 83:43 Ja, liksom, nu ska du ut i kylan. Då kommer Åsas dåvarande man, Patrik, och säger att, vänta, vänta, får jag komma in och träffa Jossan? 83:54 Får jag få liksom att se, ungefär bedöma? 83:58 Och... 84:00 ungefär som att och då hade Åsa sagt till Patrik att gå ner och kolla hur det är med Jossan och jag tänker då att det här är liksom Åsas godhet då som sträcker ut sin hand för att rädda mig det är så jag tänker så jag tänker på fullast allvar att nu räddar Åsa mig så min tacksamhets skull blir ju ännu större fast jag tror att egentligen hade hon styrt alltihop hon visste precis vad som hände och när som hände Och det här då som hände att jag fick vara kvar gjorde att jag blev ännu mer lojal. 84:37 Ännu mer lojal till henne att hon smällde till dig som en riktig psykopat. Att hon verkligen piskade dig och sen så gav hon dig kärlek. Och sen piskade hon dig och slog dig och gav dig kärlek. Och sen så höll hon på sig det hela tiden. Och det där gjorde ju på något sätt att du bara som sagt blev ännu mer lojal. 84:52 Ja. 84:53 Jag skulle vilja gå in på en sista grej här som också var otroligt berörande. 85:01 Och den sista tuffa grejen vi går in på. Men det var ju vad som hände med Urban Fält och din dotter. 85:10 Det har ju kommit då till den punkten... 85:13 Det som gjorde att du tog dig ur också. 85:14 Precis. 85:17 Och... 85:19 det som jag tidigare har beskrivit här, att vår familj, vi blev ju som en tjänstefamilj kan man säga. Att allt vi gjorde var för Åsa och hennes familj. 85:31 Och det här präglade ju våra barn, präglade vår dotter. 85:36 Att liksom ungefär som att vi var som ett redskap, användbara, bra att ha ungefär. Och att våra liv var för det stora Jesus gör. 85:47 Och det som... 85:49 händer är att min dotter blir innelurad med små steg. Vi pratar om de här mekanismerna igen. Av Urban. Hon kan komma ihåg redan när hon var, men... 86:06 När han gick förbi och kunde lägga armen, små, små beröringar, klappande, lite vänligt. Det var inget konstigt. Det var ju väldigt många vuxna som brydde sig om barnen och kunde ge kram. Det var inga konstigheter. Men när det kom till att Urban då, han tar sig tid, sätter sig, han var ju liksom en högt uppsatt, liksom du vet, den högsta bredvid Åsa ungefär. 86:40 Och han tar sig tid, sätter sig bredvid henne och liksom börjar prata om hur fin hon var och hur mycket du kan få betyda någonting. 86:50 för Jesus. Du kan få betyda någonting för allt det här. Och liksom i så här små, små steg. 86:56 Drar in henne, börjar med små närmanden som leder fram till övergrepp. Sexuella övergrepp. Eh... 87:10 Och det pågår under ett halvårstid. Totalt skymt för någon. Inte möjligt för någon att se. Och han förbjuder henne att tala om det här. Och att det här är det viktiga. Det här är någonting som är mellan honom och henne. 87:28 Och vår dotter då som i sin naivitet tror att det här gör jag för Jesus. Alltså hon var totalt... 87:39 Vad ska jag säga, hon hade aldrig ens pussat någon, hon var verkligen naiv på det här området om man säger så. Och hon tänker då i sin, kan inte jag få prata med Åsa i alla fall om det här för att vi gör ju det här för Åsas skull, för att Jesus ska komma tillbaka. För nu har vi det här igen om vi ska väva ihop. De här sjuka fantasierna från Helge. Alltså på samma sätt så ser vi hur Urban går tillväga i någon slags andlig strid med sex. 88:12 Och får henne då att nej, det här är mellan oss. 88:18 Det är det yttersta. Och hon säger ju där att jag vill inte det här. 88:26 Till att då, vad säger klimax av det här är att någonting som ofta förekom var att vi åkte på stora resor i ett stort sällskap med Åsa. Och en sån här stor resa var till Australien årsskiftet 2015-2016 och där då kom, där Åsa börjar kritisera. 88:51 Du är ju nära Urban, vad håller du på med? 88:54 Och Urban som vet exakt står ju helt knäppt tyst. Fast Åsa går på. 89:02 Och bara låter henne få ta all skit. Och sen när vi kommer hem, när de kommer hem, jag var inte med på den här resan, så är ju Ester i onåd. 89:12 Och mår så fruktansvärt dåligt. Alltså för att nu, det här hon har sett hända i mitt liv, att jag liksom är förskjuten och allting, det händer henne själv. 89:24 Och sen när vi ska försöka prata med Ester och nå in så till slut så berättar hon då. Och bara det modet av henne, man fattar bara vad det krävdes av henne att bara säga yppa. Och det var inte mycket hon sa men hon bara yppade. 89:46 Urban har varit fysisk med mig. 89:49 Och det är mars 2016. 89:53 Och när hon säger de orden, alltså det är liksom min värld rämna, alltså då, då, det var liksom, det var som ett kort, alltså det var bara, det rämnade, alltså omkring mig. 90:06 Och jag får så här flashar, jag kommer liksom aldrig glömma den natten, jag liksom bara, när jag blundar så ser jag den här lilla bebisen liksom. 90:18 Och sen det första jag vill göra såklart är att nu måste jag berätta det här för Åsa. Jag måste berätta vad är det Urban har gjort? 90:25 Så jag gör det tillsammans med Åsas dåvarande man. Det är jag och min man och Åsas dåvarande man som hör när Ester säger det här. 90:40 Och det första hon säger då det är att Jossan du måste skydda Urban. Du måste rädda Urban. 90:52 Jag kan inte behöva mista en till helga. Alltså jag kan inte behöva vara med om det här igen. Det är det första hon säger. 91:00 För då var jag fortfarande totalt... Allt har rämnat och jag bara... 91:06 Vad händer? Och jag kommer ihåg att jag faktiskt där och då säger... Alltså... 91:14 Urban har våldtagit min dotter. Jag sa inte dotter där för jag fick inte prata så. Urban har våldtagit Esther. 91:26 Men sen är fortfarande hjärntvätten så hård så det tar ett halvår. Men det som börjar hända i mig är att det var som en autopilot som stängdes av. 91:40 Där jag börjar reflektera, där jag börjar liksom, det där som jag inte hade gjort reflektera, säga emot, tänka annorlunda. Det bara börjar mer och mer och mer och mer. 91:52 Och där jag vet, ett läge säger rakt ut, alltså det kommer ju till ett läge där jag sen också bara, jag är så glad på tal om den här, vreden du pratar om så är jag glad för jag fick chansen att riktigt vråla i mot både Åsa och Urban men mot Urban och skrek till honom jag hatar bara gjort och hur tror du att jag som mamma känner det här och det till och med det liksom Åsa tar in mig och säger hur kunde du säga mamma till Urban? 92:28 Hur kan du kalla dig? Du kallar väl inte dig mamma? 92:32 Hon hade ju fått mig att tänka att för mig är jag inte någon mamma. Jag är hennes. Att jag har fött mina barn, det skulle jag bara låta passera ungefär. 92:44 Det var inte viktigt. 92:45 Och sen bara accelerera det här till ett klimax där jag, min man och Åsa Ståvarna man kommer samman när Åsa är utomlands. 92:58 under en veckas tid, pumpar Urban. 93:03 Vad är det du har gjort? Och får honom att erkänna sak på sak på sak. Så när Åsa kommer hem från en resa i september, i början på oktober, då har vi den kraften. Och det är där jag ställer ner foten och säger, nu räcker det. 93:24 Ja. Ja. 93:26 Vilken jäkla story alltså. Och de här personerna idag då? Jag har läst där någonstans att Åsa är undersköterska någonstans. 93:34 Okej, ingen aning. Jag har faktiskt ingen aning. 93:36 Det kan ju inte stämma. 93:38 Jag vet inte vad resten är, men jag hoppas... Tyvärr så blir man påverkad av det här och blir så himla irriterad över så många liv som har förstörts och så mycket hemskt som har skett. Så att man... Man vill ju bara träffa den där Åsa och träffa den där Urban och bara försöka... 94:02 Jag vet inte, snacka med dem liksom och ifrågasätta dem och skälla ut dem typ. 94:08 Och det är ju det som har varit som en räddning för mig att jag hann faktiskt. 94:13 Det tog så fruktansvärt lång tid men jag hann sätta ner foten. 94:19 Och i mina mörkaste stunder när det har varit liksom jag går under av skam och skuld och hur i hela världen kunde jag låta det här gå så lång tid så har det varit som en liboj. 94:33 Som en räddning. 94:35 Jätteviktigt. Så viktigt att du fick det också. 94:37 Och sen att det som hände faktiskt när jag satte ner foten och gick var det som att jag har beskrivit det i boken att det är som att en avgudad skulptur som faller, krackelerar och det faller och raset. När det väl kommer så blir det som ett intet. Och det som hände i det här fallet när allting bara rasar som ett kort... 94:59 så stod min barnatro som en murstock kvar. 95:05 Som är liksom något helt annat. 95:09 Den här enkla barnatron, enkla förtröstan som har gjort att jag överhuvudtaget tror på en framtid. Har en trygg förtröstan. 95:21 Och som idag... 95:25 Jag vet att jag har tänkt så många gånger att det är så långt ifrån den guden som Åsa påstår sig vara. 95:37 För att en gud som, det finns hopp i dödsskuggans dal. 95:44 Och sen att vi är en hel familj idag. Det är helt fantastiskt. 95:48 Det är fantastiskt. Det är mycket fint som kommer komma skall. Ni bär ju med er väldigt mycket tragiskt men också väldigt mycket erfarenheter. 95:57 Verkligen. 95:57 Så att det är ju någonstans så är det också, där kommer jag alltid leva kvar igen men någonstans så ska ju inte det heller förstöra ens fina framtid som man har. 96:10 Verkligen. 96:11 Och det är ju det därför som jag är så glad att ändå se nu att jag får studera, jag studerar beteendevetenskap, kommer börja föreläsa här i höst och kunna använda erfarenheterna. Det var det som min terapeut hjälpte mig, att du kan faktiskt arbeta med det här. Du kan jobba med att hjälpa människor att inte hamna i det man själv var i under så många, många år. 96:39 Verkligen. 96:41 Och fantastiskt att du kom hit och delade med dig. Jag är så tacksam för det. Vilken tid vi har haft. 96:46 Ja, verkligen. Tack Alexander. 96:48 Mycket känslor i det här. 96:51 Om det är så att man vill höra av sig till det, man känner också att det här påverkar mig mycket eller man känner igen sig i någonting av det här. 97:00 Hur gör man då? Hur kommer man i kontakt med dig? 97:02 Både på Instagram och framförallt genom min hemsida. 97:06 Har du en mejl där då, eller? 97:07 Ja, precis. Mailadress på hemsidan. 97:10 Ja, men verkligen stort, stort tack att du var med. 97:13 Vilken otrolig historia. Och är det så att man vill gå in ännu mer detalj i det här så finns ju en bok som jag tyckte var, jag bara slukade den och jättespännande. 400 sidor, eller så finns det på Storytel och alla de här också. 97:27 Där man kan läsa på allt i detalj i det här. För det här är ju en bok om psykiskt ohälsa, manipulation, narcissismen, storhetsvansinne. Massa saker. Man tror inte att det är sant. 97:43 Jag lägger länkare också i poddbeskrivningen. Stort tack Josefin att du var med. En stor ära att ha dig med. 97:48 Tack Alexander. 97:51 Stort tack att du kollade på den här videon och hoppas du gillade det. Du får jättegärna göra mig en tjänst och tryck tumme upp om du gillar det och även subscriba på kanalen så kommer du få massor av härliga grymma grejer. Tack för att du kollade!